Aftonbladet – 18 juni 1868, sida 2

Upphäfvande af landtmäteristyrelsens cirkulär af den 13 Febr. d. ä. Hos K. M:t har styresn annen för afvittring: verket i Norrbottens län, förste landtr ren J. E. Nyström, uti en den 11 sistlidne April ingifven klagoskrift, anfört besvär deröfver, att landtmäteristyrelsen uti ett den 13 Januari d. å. dateradt och den 13 nästpåföljda Februari utgifvet cirkulär till st resmännen och Jandtmätarne vid storski tesoch afvittringsverken, angående ärsredogörelsers afgifvande, föreskrifvit, att jemväl styresmännen borde, i enlighet med af landtmäteristyrelsen fastställda formulär, föra dagböcker och specifika förteckningar öfver de arbeten, som ar dem verkställdes. Sedan landtmäteristyrelsen häröfver afvifvit infordradt utlåtande och deruti, bland annat, anmärkt, att klaganden förlorat talan emot cirkuläret, då han icke låtit inlemna sin klagoskrift inom den i 46 af landtmäteri-instruktionen den 6 Augusti 1864 stadgade tid, har K. M:t den 20 nästlidne Maj låtit detta mål sig föredragas och dervid, enär klaganden, som först den 28 Februari erhållit del af cirkuläret, inom den numera i kungörelsen den 14 December 1866 stadgade tid för besvärs afiförande i adnlnistrativa: mål, låtit inlemna samma klagoskrift, lemnat landtmäteristyrelsensberördaanmärkning utan vidare afseende; hvarjemte och då, hvad sjelfva saken angår, varken gällande landtmäteri-instruktion eller de för styresmännen. vid storskiftesoch afvittringsverken särskildt utfärdade instruktioner stadga skyldighet för dessa embetsmän att föra dagbok eller förteckning öfver det arbete, de sjelfva i sin egenskap af styresmälti förfätta, samt det vid sådant förhållande icke tillkommit landtmäteristyrelsen att utan K. M:ts särskilda be-: myndigande ålägga dessa styresmän nya i gällande itistruttioner ej stadgade skyldigheter, K. M:t, med afseende jemväl derå, att de i öfverklagade cirkuläret meddelade föreskrifter för styresmännen om dagboks och arbetsförtecknings afgifvande icke kunna anses lämpliga eller af behofvet påkallade, när i betraktande tages den ställning af öfverordnad kontrollant å en talrik tjenstemannanapersonal, dessa styresmän innehafva, och beskaffenheten af de göromål, som demi sådan egenskap tillkomma, pröfvat skäligt undanrödja sagda föreskrifter; åliggande det landtmäteristyrelsen att om detta K. M:ts beslut meddela vederbörande styresmän be hörig underrättelse. — Tijenstledighet. K. M:t har, den 11 dennes beviljat generaldirektören och chefen i styrelsen för statens jernvägstrafik C. O. Troilius en månads tjenstledighet från och med den 5 deines. K. M:t, som den 4 dennes beviljat landskamreraren i Hallands län OC. G. Lindgren tjenstledighet för helsans vårdande under tre månader från den 7 dennes, med skyldighet likväl för honom att, på kallelse af landshöfdingen i länet, deltaga i handläggningen af under tiden förekommande mål rörande skatteköp å kyrkohemman, har samma dag förordnat länsbokhållaren N. A. Wimarson att landskamreraretjensten i länet under berörda tid bestrida. — Om vilkoren för utarrendering af boställsskogar m.m. Hos K. M:t har skogsstyrelsen anmält, att vid handläggning af frågor, huruvida skog, tillhörande boställe och för statsverkets räkning utarrenderad egendom, må ställas under skogsstatens vård och förvaltning, eller om boställsskog borde förvaltas och värdas af innehafvaren, mot åtnjutande af större eller mindre del utaf afkastningen utöfver husbehofvet, och om skog till utarrenderad egendom må öfverlemnas till arrendator med eller utan skyldighet för honom att erlägga skogsarrende, svårighet ofta mött i det afseende, att skogsstyrelsen ej kunnat erhålla fullt tillförlitliga uppgifter om de till boställena eller de utarrenderade egendomarna hörande hagmarkernas vidd och beskaffenhet samt virkesafkastning. Och enär dessa omständigheter utöfvade ett betydligt inflytande på förenämnda frågor, i de nemligen, derest från hagmarkerna, såsom ofta vore händelsen, kunde hemtas hela eller större deien af husbehofvet utaf bränsle samt stängsel och slöjdvirke, sådant måste göra den behållna afkastningen af sjelfva skogen så mycket större och således föranleda, antingen att den för gården obehöfliga skogsmarken afskildes, för att förvaltas såsom kronopark, eller åtminstone, om skogen vore mindre, att skogsarrendet å utarrenderade egendomar höjdes, och att, å boställen, innehafvaren, som, då afkastningen af hagmarkerna ej inberäknades, tilläfventyrs skulle tillerkännas hälften af skogens behållning, deremot, med beräkning af virkestillgången i h-garna, komme att få åtnöja sig med tredjedelen eller fjerdedelen af behållna skogsafkastningen, genom hvilket allt ej mindre staten omedelbart, än äfven de inrättningar och korporationer, som enligt skogsförordningen skulle åtnjuta del af boställsskogars afkastning, tillskyndades ökade inkomster, har skogsstyrelsen, på grund häraf och med afseende jemväl å den betydliga vidden af hagmarkerna, hvilka ofta hade större utsträckning än sjelfva skogen, hewställt, att vid den skogsindelning, som enligt S8 15 och 22 i k. förordningen den 29 Juni 1866 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket borde ega rum, plan för ändamålsenlig skötsel och vård af hagmarkerna äfven måtte få upprättas och, jemte hushållningsplanen för skogen, af bemälda styrelse pröfvas. Vid föredragning häraf den 8 sistlidne Maj har K. M:t, med bifall till berörda hemställan, funnit vodt förklara, att vid den indeluving till regelbunden hushållning af skogar, tillhörande kungsgår dar eller andra kronans omedelbart förbehållna eller utarrenderade hemman och lägenheter, äfvensom af boställsskocsar. som. eulist SS 15 och 22