Aftonbladet – 10 juni 1868, sida 3

Hur menar ni? Jag har kännt behof af att ansluta mina små, goda gerningar till edra stora; finner ni icke detta värdt den minsta uppmuntran eller belöning? Det låter som om ni ville påstå att edra goda gerningar utginge från mina; det der tror jag icke, emedan jag säkert tror att ni är bättre än jag. : Ack, min Gud! i så fall skulle ni högakta mig ofantligt. Få Det vore icke ett skäl. Men jag högaktar er i alla fall, och det i högsta grad, då jag anförtror åt er en varelse, öfver hvilken ja har rättighet att råda, om jag skattar ganska dyrbar, ty han är för älskvärd, denne lille Moses! Ni måste se honom. Vill ni att jag i morgon skall sända honom till er i något ärende ? i Nej, emedan det är bättre att icke känna honom förut. Om jag genast blir betagen i honom, är det ju ingen förtjenst att jag åtar mig honom. Men om ni ännu en gång går till Canielle för att träffa er vän, kan det ju hända att ni får se gossen mot er vilja?, Önskar ni då att jag icke skall gå dit mera ? Tvärtom! hvilken dag går ni dit? I öfvermorgon, med er tillåtelse, såvida icke mina promenader åt det hållet besvära er? 4 För ingen del! Området är egentligen, materielt taladt, icke mitt, och er väns vistande der — jag känner honom alls icke — generar mig på intet vis, Första daga var det litet förargligt, jag medger det, ty turister och målare bruka aldrig besöka den här trakten, men jag, fick. snart veta att han r en allvarlig, ung man och nu, sedan ni förklarar honom vara er vän, har jag det fullaste förtroende till honom; — (Forts. o