Aftonbladet – 10 juni 1868, sida 3

Article Image
UUvE UVIIHURVIN GVEREUVLIERHIG TEVIYNVISINVER det. BLANDADE ÄMNEN. 3landins maskinolja och lubrifacteur. Ett bland de problemer, som länge sysselsatt Europas ingeniörer och maskinegare. och till hvars lösning visserligen otaliga försök blifvit gjorda, men alla utan full framgång, synes nu vara nära sitt slutliga afgörande. Frågan gäller huru maskiner skola smörjas, och hvar och en, som känner det minsta till skötandet af sådana, vet hur vigtig hon är. Vanligast användes härtill olja, som rinner jemnt och samt, antingen hon behöfs eller ej, och derför måste på ett eller annat sätt ständigt tillföras de pågällande maskindelarne, hva igenom en högst betydlig kostnad förorsakas. Civilingeniören P. Blandiu från Rouen, f. d. professor i fysik och kemi vid universitetet i Paris och författare till flera vetenskapliga arbeten, nu bosatt i Aachen, har sedan tio års tid sysselsatt sig med undersökningar rörande detta ämne oci numera lyckats finna ej blott ett utomordentligt lämpligt material för insmörjpingen, utan äfven en, som det tyckes, verkligt rationel apparat för dennas verkställande, Båda delarne äro patenterade i Frankrike och feerestädes, under benämningarne concrete frigorifere och lubrifacteurBlandin. Hjelfva smörjan utgöres af olivolja från Malaga, som genom det patenterade förfarandet bringas i fast kall form, genom frånskiljande af alla vattenbeståndsdelar, och apparaten utgöres af en liten behållare, fastsatt vid ett rör, inuti hvilket löper ett annat af tre smärre rör (omkring 2 millimeter 1 diameter) sammansatt, som med ena ändan mynnar i oljan, som finnes i behållaren, medan den andra hvilar omedelbart på de axeldelar, som skola insmörjas. Smörjmedlet, säger en tysk tidning (Deutsche Industriezeitung 1862), ser gulaktigt ut, liknar till konsistensen svinister och luktar starkt bittermandel. Apparaten anbringas få maskinen sålunda, att dess nedra öppning hvi-. ar mot insmörjningsytan; så stickes röret vid ett tapplager genom deckelns vanliga smörjhål, så att det nertill stöder sig på tappen.. Samma tidning anger resultaten. af en följd försök, af hvilka fram-. går, att apparat och smörjmedel ypperligt motsvarade de förväntningar man gjort sig om dem. Tidningen tillägger, att båda med stor framgån; användas i flera betydande etablissementer i Chemnitz. För öfrigt föreligga oss intyg i mängd rörande detta medels nytta och utomordentliga prisbillighet. Bland de mest betydande af dessa genom sin noggrannhet torde det vara som 1864 gifvits Blandin af A. Borsigs stora jernverk i Berlin genom dess tekniske dirigent Bormann. Först sjordes två prof med flygelcylindern på en ventiator med 11—1200 omgångar i minuten och en mskifeylinder med 1509 omgångar. Hvardera ck på ena lagret en lubrifacteur, medan på det motstående bibehölls det vanliga smörjförsöket med olja. Lubrifacteurerna fylldes med 10 lod (Loth) olivolja hvar och arbetade med detta qvantum 85 arbetsdagar å 12 timmar. Hvart af de båda oljesmörjkärlen obsorberade pr dag !, (6 pfund) smörjolja, så att förbrukningen ställde sig som 10 : 318,75. Detta utomordentligt gynnsamma resultat föranledde lubrifacteurers anbringande öfverallt, der sådant lät sig göra... Äfven detta afopp till största nöje och med ungefär enahanda stora besparing. Bormann anser sig dessutom kunna intyga, att. ingalunda någon större kraft skulle behöfvas för att röra cylinderledningar, axlar och dylikt, som försetts med lubrifacteurs än unnat, och att ej heller lager och delar som beröra hvarandra nötas mer på detta sätt. Det förra påståendet anser han bäst vederlagdt derigenom, tt lagren i de flesta fall löpa kallare met lubrifacteurs än med vanliga oljapparater. Slutsatsen vf hans sakrika och upplysande intyg är Blanding wpparater och olivolja i fast form utmärkas genom : 1) utomordentligt ringa förbrukning af smörjmaterial, td större renlighet hos lageroch cylinderlelar, 3) större garanti för de gångbara delarnes jemna smörjande oci 4) vinst af arbetskraft, alldenstund, när appaaten fylles, den blott sällan behöfver jemkning ch eftersyn. Efter hvad vi hört, ha dessa apparater någon id äfven varit bekanta i Sverge, men utan att ha commit till det allmännare användande, de förjena, Vi ha derföre ansett oss böra fästa alla inresserades uppmärksamhet -på dem, helst bespaingen, som man ofvan haft tillfälle se, är högst etydlig. Firman Gebr. Heucken Comp. i Aachen r ensam innebafvare af Blandins rättigheter. — Batalj i en amerikansk kyrka. Jet så allmänt med religionen förblandade kyrkoväsendet gifver oss i afseende på Amerika en gana besynnerlig bild, om vi jemföra dervarande hållanden med våra. För att gifva något be;repp om dessa, införa vi följande tidningsnotis. rån Pittsburg i Pennsylvanien, som meddelats af tt blad i Newyork: Medan. hvardagsmenniskorna bemöda sig att indra nöden bland de fattige, roar sig vår reliiösa (kyrkliga) verld, för att i dessa dåliga tider afva någon förströelse, med behagliga kyrkostriigheter och fromma slagsmål. Vår kriminaldomtol var under förliden vecka mestadels sysselsätt ned att behandla en hel mängd stämningar och enstämningar för handgripligheter, som vankats en snygg affär af ofvan antydda slag: I en af våra -baptistkyrkor hade nemligen melm församlingboerna och pastorn uppkommit en vist, som längre tid jäst och svällt, tills den en fton vid en sockenstämma i kyrkan kom till utrott. Det var nemligen, såsom det berättas, fråga m att välja en-gekreterare, och den fromme själaerden ville medall makt påtvinga församlingen n af sina gunstlingar. Det skreds till omröstning id valet, och ehuru — såsom det påstås — plualiteten var af helt annan åsigt, förklarade dock err pastorn, som tillika förde ordet, sin gunstling ara vald. Man begärde få veta de särskilda röstummorna, men detta vägrades. Ordföranden förlarade stämman slutad och började utan vidare mständigheter släcka ljusen. Detta mosatte si redborgarne, och då ord icke hjelpte, öfvergick van till handgripligheter, och snart var slagsmålet llmänt. Äfven den ärevördige pastorns fredliga nytnäfvar gjorde, såsom det tycktes, tapper tjenst den beliga striden för det ädla syftemålet. Blod 0 ESNONAISTSEE SESEETEEESARLETAOAKRASETKEAN Hur menar n ooTan han 1 LL. Par mr,

10 juni 1868, sida 3

Thumbnail