Aftonbladet – 10 juni 1868, sida 2

Article Image
som sina företrädare. I sammanhang dermed kunde han naturligtvis icke underlåta att komplimentera hr P. Nicole, expositionens förslagsman och nitiske genomdrifvare, och bara den strängen vidröres blir publiken elektriserad, och stormande bravorop och applåder belönade talaren. De efterföljande talarne, underprefekten, mären och slutligen hr Nicole sjelf, hade alla den lyckliga förmågan att i andra ordalag tugga om samma saker. Alla voro ense om att Havre-expositionen var något non plus ultra i sitt slag och skulle medföra ofantliga fördelar för handel och sjöfart; att den skulle bilda epok i Havres historia; att kejsaren och kejserliga prinsen tagit den i sitt nådiga hägn och lofvat att komma och besöka densamma; att prins Napoleon mottagit titeln af hederspresident; hvarpå följde en oändlig massa tacksägelseharanger och komplimenter åt hvarandra för deras osparda möda, outtröttliga nit och omätliga intresse för saken, så att jag fruktar: att de efter den betan, i likhet med Roms gamla augurer, ej kunna se på hvarandra utan att skratta när de träffas. Allt helsades emellertid med dundrande applåder. Äntligen togo de långa och tröttande talen slut och den artistiska delen af programmet började. Aktören Taillade från Odeonteatern uppläste med kraft och värma den med 500 francs prisbelönade dikten om navigationen, ett versifieradt historiskt-geografiskt sammandrag, börjande vid verldens skapelse och slutande i våra dagar, samt för ordningens skull författadt af en handelsbokbållare i Paris, som dervid tagit loven af 65 medtäflare. Till slut en pompös kantat med körer, recitativ, arier och orkester. Solopartierna utfördes af två aktörer från Stora teatern och madame Henry, premiere forte chanteuse från stadens Alcazar — ett konsert-kafe, som vi ej skola underlåta attframdeles besöka. Körerna, bortåt 100 röster, voro jemnt och väl inöfvade, kompositionen gjorde god effekt och allt aflopp till publikens synnerliga belåten het, som också vid åtskilliga tillfällen med starka bifallsrop och applåder gaf sig tillkänna. Derefter skildes man åt. Musiken tågade med klingande spel, genom gatorna, som böljade af högtidsklädda promenerande till fots och i vagn. Öfverallt glada och strålande blickar samt en liflig konversation, rörande sig naturligtvis om dagens evenement, hvaröfver man hade full rättighet att vara stolt, sedan nu så många talare samfäldt intygat detta. Den herrligaste väderlek, som en lång tid varit rådande, bidrog äfven att göra dagen briljant. På aftonen egde den omtalade banketten rum, som, äfven den, tyckes ha varit särdeles lifvad, att döma af de smattrande applåder, som genom de öppnade fönstren läto höra sig, fröjdande de utanför talrikt församlade åhörarne, hvilka hvarje gång dörrarne öppnades försökte kasta en nyfiken blick in i den lysande festsalen. Expositionen var under dagens lopp temligen besökt och recetten vid tourniqueterna uppgick till 2650 francs. Entren var för dagen undantagsvis 2 francs och:på aftonen 1 ranes. Då dertill kommer alla de lustresande från Paris, som hade särskilda kort, jemte abonnenter, hvaribland isynnerhet familj-abonnementer i mängd uttagits, så kan man tryggt antaga att mellan 3 å 4 tusen personer den första dagen togo arrangementerna i betraktande. Också gjorde restauranter, brasserier och kafber såväl inom som utom expositionen lysande affärer. Det omnämnda tremastade kafeet, som nu lupit af stapeli under namn af le Vaisseau du Prince Imperial, var isynnerhet talrikt besökt. Högtiden till ära hade det under dagen smyckat sig med diverse nationers flaggor, hvaribland äfven den svenska och norska, troligen till följd af att en norrman, Powel, är en bland skeppsredarne. På qvällen iliaminerades med lyktor utåt alla rår ,och ända upp i masttopparne. Afven inne i staden voro kafeerna öfverfyllda af sorlande gäster till längt in på natten. Några offentliga byggnader illuminerales med gas, hvaribland isynnerhet teaterhusets facad strålade i en magnifik -gaslekoration. Den lysande expositionen är sålunda på fullt ulvar öppnad och skola vi ej underlåta att ued snaraste börja våra exkursioner derstädes.

10 juni 1868, sida 2

Thumbnail