någon kostnad, för att vid ransakningen den 27 Febr. och 27 Mars tillstädeskomma. Hvad åter angår landtmätaren Koschells framställda ansvarstalan emot åklagaren, för det denne uppgifvit och påstått, att Koschell skall misshandJat sin hustru, men icke gittat sådant i bevis leda, finner, med afseende å hvad förekommit angående Koschells förhållande till sin hustru, häradsrätten nämnda ansvarstalan icke förtjena afseende. IEETER Då pigan Maria Thunstedt angifvit landtmätaren Koschell, att under dennes tjenstetid hos honom år 1866 hafva misshandlat henne den tid de vistats å Solbacka inom Kopparbergs socken, varder landtmätaren Koschell förvist att härom undergå ransakning vid Kopparbergs och Aspeboda socknars häradsrätt, som har att bestämma det ansvar, hvartill Koschell för samtlige sine förbrytelser må finnas hafva gjort sig förfallen; dock varder, jemlikt stadgandet i 25 kapitlet 5 8 rättegångsbalken, sådan samma lyder i 20 8 af kongl. förordningen den 16 Februari 1864, om nya straftlagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall, detta utslag, i hvad det angår åtalet emot Koschell för det han skall afdagatagit pigan Engström, understäldt K. M:ts och rikets Svea hofrätts pröfning; kommande Koschell, hvars yrkande att ställas å fri fot nu icke kan bifallas, att tillsvidare i häktet förblifva, men hvarom Kopparbergs och Aspeboda socknars häradsrätt ej torde underlåta att vidare yttrande meddela. Utdrag af domboken, hållen å lagtima: vårtinget med Kopparber s och Aspeboda socknars tingslag vid sammanträde å cellfängelset i Falun, den 4 Juni 1868. S. d. Sedan Wika sockens samt Hosjö och Knifva bergslagers häradsrätt genom beslut denne da; uti derstädes förehafd ransakning med för mor häktade förre storskifteslandtmätaren Albin Wilhelm Koschell, förvisat hohom till undergående af vidare ransakning vid denna häradsrätt angående föröfvad misshandel emot sin förra tjenstepiga Maria Thunstedt — — — — — — — — — Utslag. Som, beträffande Maria Thunstedt emot landtmätaren Koschell väckte och fullföljde ansvarsjalan för det han under den tid, Thunstedt tjehat hos Koschell och de vistats å Solbacka skall hafva hårdragit Thunstedt och henne på annat sätt flerfaldiga gånger misshandlat, Koschell sålant förnekat och någon bevisning i förberörde ifseende icke blifvit förebragt, varder samma an;varstalan ogillad; finnande dock häradsrätten Koschells framställde yrkande ansvar å Thunstedt ör omnämda osannfärdiga beskyllning icke förjena afseende äfvensom än mindre den emot åklaaren väckta talan: för det denne skall förledt Phunsredt att åtalet anställa, och hvilltet Thuntedt, derom tillfrågad, förnekat; men emedan indmätaren Koschell genom Wika sockens semt losjö och Knifva bergslägers häradsrätts förut denna ag meddelade, K. M:ts och rikets Svea hofrätts röfning underställda utslag är vorden förklarad kyldig till ansvar, enligt 14 kapitlet 9 2 möm. trafflagen den 16 Februari 1864, för det Koschell uppsåtligen men genom synterligen grof vårdsöshet och försummelse vårit vållande till pigan sa Kristina Engströms, den 22 sistlidne Jauti timade död; pröfvar; med afseende å de flere dande liknelser och omständigheter, som emot dtmätaren Koschell förekommit, häradsrätten ättvist döma houom till straffarbete i två år; rjemte och jemlikt 20 8 i kongl. förordningen n 16 Februari 1864, om nya strafflagens inföande och hvad med afseende derå iakttagas skall, radsrätten aktar skäligt förordna, det landttaren Koschell skall i häkte förblifva tilldess ta utslag vunnit laga kraft eller annorlunda ordnas af K. M:ts och rikets Svea hofrätt, dit nsakningshandlingarne komma att insändas. Båda parterna anmälde missnöje. (DALPILEN.)