Aftonbladet – 9 juni 1868, sida 3

sl er! MR , nade i målen rörande kyrkoherden Söderberg Hanebo och kyrkoherden Enlund i Skog, hvarvi det mot Söderberg instämda målet rörande fö falskning etc. hänvisades till Upsala domkapit och kyrkoherden Enlund dömdes att fär olofli skogsåverkan böta 150 rdr. — Uddnäsmålet. Falun den 6 Juni: Seda det från sundhetskolegium infordrade utlåtand rörande vissa omständigheter vid pigan Lovis Kristina Engströms död till vederbörande dom hafvande inkommit, företogs detta sorgligt rykt bara mål åter till behandling å härvarande cell fängelse förliden torsdag, dervid häradsrättens ut slag afkunnades, och, med uteslutande af den sär deles vidlyftiga reciten, lydande sålunda: Utdrag af domboken, hållen å lagti ma vårtinget med Wika sockens sam Hosjö och Knifva bergslagers hära vid sammanträde å cellfängelset a Falun, den 4:de Juni 1868. Utslag. Angående pigan Lovisa Kristina Engströms på Uddnäs aftonen den 22:dra Januari innevarande å timade död, inhemtas af ransakningshandlingarne bland annat, dels att, efter hvad — — — — — Detta med hvad mera ransakningen i öfrigt in nehåller, har häradsrätten tagit i behörigt öfver vägande; och ehuru, vidkommande åklagarens emot landtmätaren Koschell förda talan om ansvar å denne för det han skall, ej allenast hafva tillfogat Lovisa Kristina Engström de blånader, som vid obduktionen af hennes döda kropp derå funnits, än äfven. och i uppsåt att döda beröfvat henne lifvet, emot Koschellt sistnämnde hänseende förekommit, dels att hans uppgift, det Engströms sår å halsen tillkommit genom af henne verkställde tvenne särskilda skärningar, nemligen först med en mindre täljknif, den Koschell företett och hvilken befunnits vara slö och likasom tandad i eggen och sedermera med en Koschell tillhörig rakkuif, som dagen efter Engströms död påträffats liggande under en låda under Koschells säng, är vorden vederlagd af vederbörande läkares edeligen afgifna intyg, att såret icke kan vara skuret med förutnämnda täljknif, samt af bemälde läkares yttrande i öfrigt och sundhetskollegii utlåtande, att med största sannolikhet antagas måste, det såret blifvit tillfogadt medelst en enda skärning, dels ock på sätt Koschell vidare uppgifvit, att då han jemte Anna Jönsdotter inkommit i sängkammaren, der Engström varit och hvilken sistnämnda Koschell It kort derförut lemnat, hade, till följd af den ning Engström under Koschells korta bortvaro skall för andra gången tillfogat sig å halsen, blod derifrån ymnigt flutit så att, enligt. Koschells yttrande; blod kolkat-utur-såtet, hvaremot Anna Jönsdotter och bennes man Per Jansson, hvilken sistnämnde helt kort efteråt tillkommit, sammanstämmande intygat, att vid sagde tillfälle något blod icke flutit ifrån såret å Engströms hals, utan detta varit törrt och lefradt, dels ock att Koschell ingalunda nöjaktigt eller på antagligt sätt gittat förklara, hvarken den omständighet att, oaktadt Engström, på sätt Koschell berättat, begifvit sig till skafferiet för att hemta kött till middagsmål och ifrån detta förvaringsrum omedelbart gått in i ;sängkammaren, hvarest Hon kort derpå skurit sig i halsen, kött, som medelst hackning varit tilllasadt och med lök eller kryddor uti, likväl morgonen efter Engströms död funnits å en tallrik i en hylla i Koschells kök, och hvilket kött, det oschell .som sagt att någon middag den 22:dra Januari åt honom ej blifvit tillagad, först uppgifvit varit flera dagar derförut tillagadt, men dåmera surnadt och odugligt samt vid detta rättegångstillfälle, att denna köttmat blifvit af Engström tillagad tvenne dagar före Engströms död, na Jönsdotter och Per Jansson vittnat hafva blifvit förmiddagen den 23 Januari, på begäran af Koschell, uppstekt samt af honom och dessa vittnen förtärdt och befunnits smakligt, och ej eller hvarföre Koschell, som, efter hvad af ransakningen framgår, om Engström haft, väl icke vårdnad och omsorg i: dessa ords rätta mening, men ett ovanligt, snart sagdt oförklarligt öfvervakande och bemödande att afhålla henne ifrån beröring och unigänge med andra personer, just den 2 tanämnde Januari och oaktadt han då funnit Engström mera grubblande och besynnerlig än vanligt, samt Koschell, såsom han förmält, haft likasom en ingifvelse att Engström tänkt göra sig något ondt, ej mindre tillåtit Engström att, försedd med täljknifven, ensam: begifva sig i skafferiet, än äfven ock sedan hon, till Koschells förvåning, ke återvändt till köket, utan ingått i sängkammaren, underlåtit att genast begifva sig dit för att efterse Engströms förehafvande, eller förr än an ifrån sängkammaren fått höra ett buller, och , ehuru Koschell då funnit Engström hafva rit sig och täljknifven liggande bredvid henne, Koschell, då han utgått att påkalla biträde och bjelp, dock icke tagit med sig nämnde knif eller sökt göra omöjligt för Engström att åtkomma de flera andra i rummet befintliga hvassa instrumenter och deribland sina rakknifvar;likväl och som dessa sålunda omförmälda omständigheter och likvelser icke, emot landtmätaren Koschells förnekande, utgöra laga bevis, varder han ifrån åtalet : i denna del befriad, likäsom häradsrätten, beträffande yrkandet om ansvar å Koschell för Engströms misshandel, finner honom derom icke vara : öfvertygad; men alldenstund, till följd af hvad ärofvan omnämndt blifvit, uppenbart är, att ndtmätaren Koschell, hvi!kens föregifvande att, sedan Engström skurit sig i halsen med täljknifven, hafva förbundit henne med en af Koschell sedermera uppbränd landtmäteriflagg och halsduk, ! knar, vid öfyervägande af derom förekomne omständigheter, all antaglighet, försummat och underlåtit att vidtaga nödiga åtgärder för hindrande : af Engströms förblödning, eller ätt för sådant än-: damål påkalla hjelp af i huset vistande, nära till hands varande personer förrän sådant varit för! sent och blödningen till allrastörsta delen upphört ifrån såret å Engströms hals och hyilket, eller : skadan i luftstrupen varit, enligt läkareattesten, i sig sjelf så litet betydande, att Engströms död icke kunnat följa af samma skada, åtminstone ej pmedelbart, och inom så kort tid, som blifvit uppsifven, synnerligast som af nämnde skada icke vållats någon afsevärd blödning inåt; fördenskull och emedån genom förberörde försummelse och uhderlåtenhet, som måste till last föras -Koschell, ngström medels blodförlust eller förblödning jutit döden, pröfvar, enär icke styrkt är att sälänt skett med uppsåt, häradsrätten rättvist förlara landtmätaren Koschell förvunnen att: ouppåtligen, men genom synnerligen grof värdslöshet ch försummelse varit vållande till pigan Engtröms död och att Koschell härföre gjort sig kyldig till ansvar enligt 14 kapitlet 9 2:dra nom. strafflagen den 16:de Februari 1864. Såsom öljd hvad Koschell förpligtas, att ej mindre erästa kostnaden för den å Engströms döda kropp erkställda rättsmedicinska liköppningen, än äfven Odtgöra provincialläkaren Käsel, hvilken, på rund af domhafvandens anmodan derom, öfverarit rakningen vid Uddnäs den 27:de sistlidne ebruari, hans reseoch traktamentsersättning ned 10 rdr 75 öre rmt, enligt derå afgifven räking; kommande dock, i händelse Koschell sakår tillgång till gäldande af omnämnde ersättning P eh obduktionskostnad. samma att utgå af dertill öslagna allmänna medel, hvaremot häradsrätten N A K a -RA KR mr mm AR cke finner skäl ålägga Koschell godtgöra Johan lemlin samt hans hustru och enkan Östling för iställelsen, enär de bott å stället och icke haft BERN Es EK DATE TENS NERE BSEEAAETER rädgårdsmästaren svarat att jag var en ny j