Aftonbladet – 5 juni 1868, sida 2

OFrtS. på CORCISHA IUVINUNTU JARGUSLLNVIT — Folkfest. Tidningen Kalmar berättar: som bekant är hade Kalmar skarpskytteafdelningg tyrelse beslutit anordna en enkel minnesfest på Stensö pingstdagen den 31 Maj, årsdagen af Gutaf Eriksson Wasas landstigning derstädes, och nbjudit alla dem af stadens och ortens invånare, vilka med kärlek omfatta fäderneslandets stora ninnen, att deltaga i festen. Denna uppmaning vann mycken anklang. Omring 5 å 6000 personer infunno sig för att delaga i hyllningsgärden åt fosterlandsbefriaren. Ångbåtarne Kalmar Sund gingo hela eftermidlagen, fullastade med passagerare mellan staden och Stensö. Ångfartyget lixten medförde så nånga lustfarare den kunde rymma. En mängd SISON begåfvo sik åkande eller gående ut till Wasamonumentet. Flera segelbåtar fraktade också passagerare. Monumentet var omgifvet af flaggor. Serveringslokalerna voro festligt dekorerade, så att det hela erbjöd en vacker och liflig tafla. Skarpskyttarne hade emellan bysten och yttersta udden uppslagit sitt läger, der de små zuavtältea 1080 sig trefligt ut. Skarpskyttarnes musikkår höll dagen till ära, kl. 6 på morgonen, revelj i staden, hvarefter skarpskyttebataljonen afmarscherade omkring kl. 12 9 fm. till Stensö, der under förmiddagens lopp fältoudstjenst förrättades och åtskilliga exercismanövrer företogos. Kl. 4 e. m. började den egentliga festen, då skarpskyttebataljonen med fly; ande fana och klingande spel aftågade från sitt läger till kullen, der monumentet är PE och innanför stenmuren bildade öppen fyrkant framför bysten. Omedelbart derefter afsjöngs af skolungdom samt Kalmar folksångförenings medlemmar en sång, författad af k. sekreteraren Gethe. Festtalet hölls derpå af hr Gethe. Talaren redogjorde för de märkli aste skiftena i den store konungens bragdrika lif, och erinrade om den stora tacksamhetsskuld Sverges innebyggare än i dag häftade till grundläggaren af vår politiska och andliga frihet samt slutade med ett lefve i everldeliga tider Gustaf Eriksson Wasas minne, hvilket besvarades med skyldradt gevär af trupperna och niofaldiga hurrarop från hela den församlade mängden. Härefter afsjöngs den sång, som vid monumentets invigning år 1851 inledde aftäckningshögtiden. Som vi vilja minnas, var sången författad af Karl Kullberg. Då den icke är allmännare känd, meddela vi densamma härnedan: Det finns ett land uppå vår jord, ett vidsträckt land högt upp i nord, ömt tryckt af hafvens famn. Ej guld det i sitt sköte bär, men jernets kraft man finner der och skogar, dalar, klippor, skär, och Sverge är dess namn. Ett folk der bor, hvars kraft och mod bevittna, att det har sitt blod från gammal Asastam; Och svensken tål ej tyranni, ty han är född att vara fri; och sådan vill han alltid bli, hur tiden än går fram. I sorgset minne står väl qvar hos oss ännu försvunna dar, då Svea bojor bar Men gladt vi minnas också än, att då i Sverge funnos män, Som togo, kämpande, igen hvad från oss röfvadt var. De sofva, dessa hjeltar, ren och multnat hafva deras ben; . men deras anda då? Är den ock bortdöd här i nord? om ovän härjar fosterjord, Skall ingen räddning blifva spord? skall Svea hjelplös stå? Ack nej! Vid minnet utaf den, som, störst af våra store män, oss frihet gaf igen, Vid WASAS minne svära vi, att Svea skall förblifva fri Så länge Götiskt blod uti dess söner finnes än. Sedan skarpskyttarne marscherat hem till sitt läger, spridde sig den stora folkmassan i åtskilliga grupper. Musikkåren spelade. Dans och folklekar kommo snart i gång och det hela företedde ett brokigt folklif. På Stensö rådde under hela tiden den berömvärdaste ordning. — Göteborgs tulluppbörd. Den influtna uppbörden från årets början intill den 1 dennes, har utgjort, jemfördt med. förra året: 1868. h 1867. för inkomm. afdeln. rår, 1,635,711: 74. 1,516,186: 73. utgående 41,794: 61. 43,615: 32. Summa rdr 1,677,506:35. 1,559,802: 5. Inkomsten för innev. öfverstiger således den för förra året med 117,704 rdr 30 öre.