Aftonbladet – 4 juni 1868, sida 3

elder hela sitt inflytande för reformens befrämNljande. Den Cheveska metoden har redan sina adepelter i alla länder och verldsdelar; den är til :Joch med införd på Haiti (1861), i Ostindien Joch Kina. I Newyork, hvarest den i några slår har varit i verksamhet, utkom 1867 en framställning af dess principer (af C. H. Farnham); i Petersburg har metoden varit införd sedan den antogs af grefve Solluhub, hvilken 1858 af kejsaren utskickades till Tyskland, ; Italien, Frankrike m. fl. länder för att unVI dersöka de musikaliska undervisningsmetoI derna. I konservatoriet i Moskwa är den tläfven införd under ledning af professor Alb brecht. År 1861 antogs metoden vid alla skolor i kantonen Genf, hvarest den nu tillika användes i konservatoriet. På tyska I språket äro Chevås verk öfversatta af Stahl, I Danmark hvarest metoden infördes 1862, l användes den nu af en mängd lärare öfver hela landet; utom mindre sångföreningar finInes ett stort Chevtsamfund som hvarje vinIter gifver mycket omtyckta abonnementskon— serter i Kjöbenhavn. Talrika samlingar af sånger och öfningar, tryckta med siffror, äro utkomna och utkomma ständigt för skolor och sångföreningar. Är 1865 började äfven utgifvandet af en tidskrift för musik, organ för de Chevåska lärosatserna. Men oaktadt det således öfverallt finnes ifriga apostlar för metodens utbredande samt musici och kompositörer med verldsberömda namn ställt sig i dess försvarares led, möter den dock öfverallt det häftigaste motstånd, isynnerhet från de musikaliska fackmännens sida. Att här utreda orsaken derim vore icke svårt, men blefve för vidlyfti Vi tillåta oss i stället göra följande betraktelse: För omkring 400 år sedan voro böcker sällsynta och rtnycket kostbara. En skicklig skrifvare behöfde många månader, för att fullända ett verk af samma omfång, som en: salmbok, hvilken nu köpes för några öres På den tiden fabricerades föga papper, emedan nästan intet sådant begagnades. Då kom Gutenberg; han fick den iden att framställa hela ord genom förening af lösa bokstäfver, förtärdigade af en solid massa, för att sedan genom en svart vätska öfverföra dem på pap— per. Sedan dess har boktryckerikonsten gjort sådana framsteg, att man pu för en obetydlighet kan: köpa böcker, hvilka fordom, sålda som manuskript, voro så dyrbara, att endast: furstar kunde ega ett bibliotek. Den tidens kopister hånadei förstone Gutenberg, senare, då de sågo hans uppfinning väcka uppmärksamhet, blefvo de mera högröstade och ville hafva honom ansedd för en trollkarl, hvilken borde lefvände brännas. I dessa tider kunde blott få kopister existera och det magert nögs nu gifva tryckerietna många tusende deras lifsuppehälle. Då kunde nästan ingen läsa och skrifva, nu utbilda millioner. både själ och förstånd genom daglig läsning.. Pappersbruken voro dä få och gjorde små affärer; nu sysselsätta de ett helt folk af arbetare: År det då så förmätet att föreställa sig, att de Chevåska idterna som gå ut derpå, att bereda alla ett mede! att hastigare och säkrare uppnå ett mål, hvilket hittills endast ett fåtal kunnat hinna, ju mera allmänt de blifva antagna, likaledes skola görå flera handels brancher i samma förhållande produktiva, att de i allt vidsträcktare kretsar skola förädla sederna och undanrödja dåliga böjelser; att de skola öppna nya vägar för sådana, som utan dempaldrig skulle hafva lärt sig läsa och skrifva musik, mycket mindre förmått vifva verlden del af de musikaliska skatter, hvaraf de kanske voro uppfyllda? — Det är detta man kanske, utan att tänka lerpå, söker förhindra, men det hjelper icke; ;y en sanning kan icke dö; den banar si väg trots allt motstånd, och den, dag skall komma, då en och hvar läser musik lika som han läser sitt modersmål; då alla, till och med den ringaste, skall blifva lika berättivad, icke till njutningar af konsten i all dess vöghet, ty det är, endast gifvet några få, men. ill att emottaga och utöfva den i hela den utsträckning. hans förmögenheter .medgifvas Afven den obemedlade skall: hafva sitt. lilla nusikaliska bibliotek, honom till tröst och rlädje i hans mödosamma lif; derjemte skall itöfvandet af och undervisningen i musik amt tryckningen och försäljningen af musialier gifva tusende deras lifsuppehälle. Detta r ingen öfverdrift, ty det finnes i musikens atur öcn I menniskornas förhållanden alldess intet som hidrar att en sådan tid verkgen kan och äfven skall kommå. M, Tr ee 4 NI Re