Aftonbladet – 4 juni 1868, sida 2

ned sig 1 släptag en mängd etablissementer, , som, lika efemera som den sjelf, äro ämnade h att lefva och florera om icke på dess bekost5 nad, åtminstone på den publik den lyckas Y att ditlocka. Sålunda ser inän på alla sidor I omkring expositionen uppstå den ena bygg-2 naden efter den andra, de flesta afsedda tillY förfriskningseller förlustelseställen. 9 Främsta rummet intager onekligen både js oenom sina dimensioner och sitt ändamål den 8 för de tillämnade tjurfäktningarne uppförda arenän. Bland alla de festligheter, som i! sammanhang med expositionen skola anord! nas, motses dessa med största intresse och nyfikenhet, såsom varande något härstädes c alldeles nytt. De äro på sitt och vis en expositionsfråga, Y dessa strider också, stå under beskydd af del? högsta dignitärer 1 Spanien, och skola in-! rättas på fullkomligt spanskt mantr. Del! ädlaste racedjur och de djerfvaste och skick-! ligaste toreadorer införskrifvas, den största ! lyx skall utvecklas i drägter och kostymer, hvarjemte de noggrannaste försigtighetsmått skola iakttagas, för alt sätta saväl publiken som de uppträdande utom all fara, och intet blod kommer att flyta. Byggnaden liknar till sin konstruktion de vanliga hippodromerna. Tjurarne förvaras i en särskild byggnad vid sidan, som medelst en korridor står i förbindelse med arenan och hvarigenom de föras direkte in på ste nen. Denna omgifves af en solid barrier af 6 fots höjd, mellan hvilken och åskådare läktaren en smal gång löper, som tjenar den uppträdande personalen till tillflyktsort. Om, som det ibland under stridens hetta kan inträffa, tjuren med ett djerft språng sätter öfver denna barrier, finner hah sig också med detsamma hKämmad i sin vidare framfart. Han har i den trånga korridoren för litet svängrum och är således urståndsatt att Kasta sig in på publikens fridlysta ömråde. Hornen sköla. förses ited mjuka bollar, hvarigeapm hans fruktansvärdaste vapen förslöas. Fäktningen kommer som det tyckes sålunda att inskränka sig till vanliga konstoeridareevolutioner och skola hufvudsakligast ådagalägga toreadorernas skicklighet och vighet att undvika saimmanstötning, hvartill språnget öfver tjurens horn räknas för det yppersta. . . I fonden midt för tjurarnös Entrö uppföres en dubböellöge, äfsedd för mären och underprefekten, stadens högsta embetsmän. Genom borttagandet af en lös mellanvägg kan deni fall ar behof förvandlas till kejserlig. Ett ar andra loger reserveras för enkedrottning hristine af Spanien, den regerande drottningens moder, som tillbringar en del af sin tid i Havre, samt för spanska generalkonsuln. Utom dessa och några öfriga reserverade loger närmast scenen; består läktaren af amlteatfaliskt uppstigande bänkar; beräknade att inrymma ej mindre än 12,000 åskådare. En cirkus för konstridning och akrobatiska produktioner samt för de af fransmännen så mycket omtyckta gymnastiska brottningarne uppföres likaledes och skall redan om söndag öppnas i sammanhang med läseoch röksalonger, cafe ete, en fullkomlig cercle således med månads abonnetnent: En mängd större och mindre kafeer och restauranter uppstå för öfrigt i alla vinklar och vrår, bland hvilka ett redan på långt håll ådrager sig uppmärksamhet genom sin originella konstruktion. Det är nemligen en fullriggad tremastare med rår och salningar, tackel och tåg, allt i det komplettaste skick. Taket inredes till däck, omgifves med en reling och fsstyckas med kanoner till och med, dock endast af trä. Allt skall till illusion påminna om ett fartyg, endast att man hvad vind som än blåser ej behötver frukta någon sjögang, saviaw Man sjelf ej tager för stor last af våtvaror inombords. nom expositionen arbetas med förtviflad fart, met älla ansträngningar oaktadt tyckes man ej på långt när blifvå färdig till den stora dagen. De fHestå skåp öch, ställningar äro förtfaraiide tömma och högst få etalager äro 1 ordning. Hvarje tum plats är emellertid disponerad och dock komma dagligen nya anmälningar från utställare och oaktadt man gör tillbyggnader och annexer så inom som utom expositionen, ser man sig dock nödsakad, så påkostande det än är, att afvisa en del för hvilka ingen möjlighet finnes att bereda plats: . oe arken tyckes komma att blifva särdeles rik på paviljonger, kiosker och tält af alla slag; till och med det britiska bibelsällskapet har hittat hit och bygt sig en liten paviljong, hvarifrån det troligen likasom i Paris kommer att gratis utdela sina andliga skrifter till de förbipasserande, i förhoppning att åtminstone något lifsens ord må komma att talla i god jord. Blomsterodlingarne fortgå likaledes, de fordna grusbackarne börja ikläda sig sin gröna högtidsdrägt och snart skalll; plåtsen vara förvandlad tillen angenäm pro! menad, isynnerhet om aftnarne, då den starka , värme, som nu råder, bhfvit något afkyld. I. i För öfrigt har Havre icke många omvex-l! lingar att bjuda på. Af dess tre teatrar äro de två förnämsta, hvilka likasom hos . oss stå under en direktion och serveras af en. och samma trupp, för närvarande stängda Dess artister ha ferier under Maj och Junil månader för att i stället spela under Juli,l. då badsäsongen är i sitt fulla flor. Stora teatern öppnade likväl för kort tid sedan för nägra aftnar sina portar och det för en serie representationer, som med skäll kunna kallas allenastående. Havre gästades, troligtvis för sista gången, af en celebritet inom den sceniska konstens verld, hvars namn upprepats från generation till generation och hvars triumfer bevittnats af flera på hvarandra följande slägten. En konstnärsbana, som daterar sin begynnelse samtidigt med början af vårt århundrade och som ännu fortfar torde få teaterannaler ega att uppvisa. Mademoiselle Virginie Dejåzet, artisten i fråga, är född — 1797, för närvarande således 71 år. Hon debuterade vid fem års ålder och har sedan dess oafbrutet tillhört scenen. Det har troligen ingen hvarken börjat så tidigt eller fortsatt så länge. on 71-årig veteran på tiljan! Man väntar sig, icke sannt, att få skåda en vördnadsvärd matrona, som skrider fram med staplande steg och med darrande röst förtäljer scener från flydda dagar; en nedgående sol, som med de sista bleknande strålarne purrar horisonten. Och hvad presenterar sig? n sprittande yngling i lifvets vår, somi sin ungdomliga berusning flyger från blomma tilll blomma och njuter af dess doft; som af rosen endast tjusas af dess fägring utan att ana dess törnen; ofta en skolgosse, som trött af pv ML RN, I Ra?