Till gästerna från studentföreningen i Kjöbenhavn. . Till Er från Sjellands dalar En välkomst vare sagd Från mark, som ännu talar Om Edra fäders bragd! Den lund, der Carlar tänkte Så stort för Sverges land, Har ock sett svärd, som blänkte I Valdemarers hand. Der kungar prydde pannan Med kronor fordomdags, Der flätas nu en annan 7 Åt Er af minnets ax. För Er har häfdens lager Här slagit djupt sin rot, Och Carolina tager Er tankfullt glad emot. Ja, hennes hjerta nära Sen länge ren I stått Som blodsförvandter kära Och ej som grannar blott; Ty hon har ock sökt bygga På nordisk bildnings grund Och slå en gyllne brygga Utöfver Öresund. Från skaldefurstars möte Till denna minnets stund Hon troget i sitt sköte Bevarat vårt förbund; Och månget blad i kransen, Hon kring sin panna har, ve ut i solskensglansen Af det förbundets dar. A. LV.