Aftonbladet – 30 maj 1868, sida 3

Krönika. Ingen tidningsläsare i hela Sverge vill fö närvarande höra talas om något annat ät den stora jubelfesten i Lund, och kommandt tiders sagoberättare skola derom för förunderligaste saker. De skola säga: I det året som var det 1868:de efter Kristi börd firades i staden Lund en jubelfest hvars like ingen förr eller sedan skådat haf. ver. Från alla v ridens ändar kommo lärdö och ryktbara män och slogo upp sina bopålar i den lilla staden. Stora skaror af allehanda folk tågade in genom stadsportarnc från norr, söder, öster och vester och slog läger på gator och torg. Tilloppet af menniskor var så stort att det hardt när hade uppstått en hungersnöd i staden, som ändock ligger i det feta Skåne. Aftonen före den egentliga festens börjar hördes ett jubel från jernvägsstationen, precist klockan 9. Det var landets konung som kom till staden åtföljd af sin broder. Ledsagade af det trogna folkets hurrarop äkte de båda farstarne genom gatorna och toga nattlogis hos ett par af kyrkans furstar. Sedan bief allt tyst och stilla om natten, endast serenaderna klingade sakta och vaggade de höga gästerna till ro och sköna drömmar. nvdtligen gick solen upp den 27 Maj Himlen var utan moln och milda fläktar susade mellan husradernå. Då förkunnade kanonsalvorna att den stora festen skulle börjas, och med instrumentalkoraler tackade man Gud för det att man engång hunnit till sin längtans mål. Kort derpå fylldes alla gator och platser af högtidsklädda menniskor, som med andaktsfull uppmärksamhet åskådade all den herrlighet som nu utbredde sig för deras blickar. Lysande marskalkar och svajande fanor syntes så långt ögat kunde nå; guldkors och stjernor glittrade i solen, och de svarta kapporna fladdrade för vinden. Inne templet brusade orgelns toner och en biskops mäktiga stämma talade till folket om den menskliga kunskap som är både visdom och förstånd. Och för att bevisa att han icke biott var rik på andlig spis, utan äfven på lekamlig, så gaf biskopen en middag som lemnade Luculli måltider långt efter sig. Man påstår att biskopens kock var en at Europas f ta trullkommendanter, men till all olycka för historien har man icke upptecknat hans namn. Under hela middasen var biskopsgården ompgifven af en stor olkmassa, som r af att inandas matoset rån köket och na till det ändlösa jublet i festsalen der man drack majestätets skål, I gamla botaniska trädgården hemtade man risk luft efter -middagshettan och lyssnade ill de friska studentsångerna, som ljödo här och der i allterna. Det var ett kort andrum, som var alldeles nödvändigt innan man klädde sig till universitetets festbal. Solennitetssalen var smyckad med fanor och sköldar, blommor och band; men fastän väggarbes dekorering var präktig, så fördunklades den dock af de dekorationer som glänste på balgästernas bröst. Skänska aristokratiens nobla kavaljerer strålade i sina husaruniformer och de veritabla skånska fröknarne lyste som stjernör bland alla fröknar små. DLandets fader öppnade balen med landshöfdingskan Troil, och underrättelsen om denna vigtiga händelse flög på telegrafens vingar til rikets alla kanter, der den framkallade så stor sensation, att man i flera veckor icke talade om något annat än att konungen öppnade balen med landshöfdingskan Troil. Följande dagen gick också solen upp så blank och skinande, men förmörkades frampi förmiddagen af stora moln af doktorshattai och lagerkransar. Vendes artillerimusik blåste så att det brakade i de bräckliga tempelhvaltven, och skänska infanteriet skyldråde på det gamla välkända sättet så att det knakade i gevären. Till sist blet stämningen si högtidlig att den icke längre kunde uttryckas på modersmålet, utan helsades kunger på latinska språket. Överväldigad af al TERM ENSO Sr Lr ENSO VA on äre ANNES MANA