Aftonbladet – 28 maj 1868, sida 3

Om hr K. litet grundligare hade studerat 1866 års fälttåg, så hade han af preussiska pgenerab stabens derom utgifna arbete, och af den särskildt utgifna berättelsen om femte -armökårens deltar gande uti striderna till och med: slaget vid KöJnigsgrätz, m. fl. arbeten funnit, att femte armå kåren efter striden den 28, då halfbataljoner af olika brigader och till och med divisioner blandades om hvarandra, förändrade sin formering: Den 29 Juni, kl. 10: f. m., utgaf nemligen general v. Steinmetz en taktisk instruktion för sin kår, på samma gång han, så att säga slagfältet, förändrade dess formering, så att alla brigader blefvt liksom vid de öfriga armekårerna, formerade me ett regemente i-första och ett i andra träffen, och alla bataljoner ställda under. sina egna bataljonschefers direkta befäl, hvilket senare dock icke hindrade utan tvärtom möjliggjorde, att-kompanikolonner eller halfbataljoner äfven. sedermera kunde användas, ,— men då alltid för att uppnå det-af bataljonschefen utstakade målet,. r Samma dag den 29 Juni, kl. 2 e m;; uppbröt femte armekåren och utkämpade i den anbefallda formeringen, som ;sedermera: under hela krigetbibehölls, träffningen vid .Schweinschädel: Hr K;, liksom hvar. .och en annan, han må vara huru okunning i militäriska saker som helst, måste väl dock inse, att general v. Steinmetarej. på, sjelfva slagfältet skulle hafva omorganiserat sin: kår från den ena dagens strid till den andras, .omej.den första indelningen visat sig vara förenad med stora olägenheter. t vd r K., som talat så mycket -om den :romerska taktiken och till en stor del lagt den-till grund för sina nya förslag, har uti sin sista artikel sjelf förklarat sig okunnig om -romarnes exercisreglementen, d. v. s..om deras föreskrifter för -exercis och: manöver. Jag kan derföre icke annatän råda hr K. att litet bättre studera sina förebilder militäriskt hänseende. Han skall då. snart blifva till fullo öfvertygad, att romarne både: iakttogo hållning och rättning i ledet samt att de. utförde så svåra och konstiga rörelser, t..ex;kontramarschledning, uppdubblering af leden m. m:, att vi nuför tiden hvarken i Sverge. eller uti andra land hafva tid att sysselsätta oss med sådant. yen å Men som ock hr Kssi denna.del kan ,anses-för;svarad af sin okunnighet, så , bör,:samma försvar dock ej-antagas för;godt, då det gäller föreskrifterna för svenska infanteriet -.och;dessa-föreskrifters tillämpning vid-:armån; : Hr K.säger: nemligen uti sin andra artikel, att vårt eget infanteriSrerdsreglementen innehåller: mycket bättre föreskrifter för undervisning. i. målskjutning. än det preussiska och :gifver mig en tillrättavisninog för okunnighet i detta afseende; art Y 38 i -Om än så skulle förbålla sig,.att vårt :eget infanteriexercisreglementes. föreskrifter .i målskjutning äro särdeles utmärkta, så måste jag dock lemna hr-K: den upplysningen; att dessa förträft liga föreskrifter blifvit förändrade, i,det.K.. M:t den 1 Dec. 1863 fastställt, ett nytt reglemente. för skjutöfningarne vid infanterietv.:, Jag kan äfven upplysa hr K. om, att tidens användande vid de årliga mötena är betydligt olika nu mot förr;.så att då fordom en särdeles yvigt lades gevärsexercis och mindre afdelningars öfvandey så användes t. ex. under, 1867 års regementsmöten vid ett regemente 6 timmar till exercis och marsch i sluten trupp klassvis och 10!y timmar till exercis, marsch och manöver i sluten trupp kompanivis, under det 71 timmar användes: till exercis i spridd ordning, bevakningstjenst. och fältmanöver, samt 52. timmar till .målskjutning ; vid, ett annat användes 4 timmar af hela mötestiden till öfvande af handgrepp; och vid en bata!jon eller kår, der man under pågående målskjutning ej kan. öfra bataljonsmanöver, användes 30 timmar till. afståndsbedömande, målskjutning, handgrepp, marsch och öfning i sluten ordning, under det 46 timmar ,användes -tillspridd ordning, bevakningstjenst och fältmanöver 0. -8.: v.; och skall jag, om hr K. verkligen önskar göra sig bättre underrättad om dessa förhållanden, innan han nästa gång rusar åstad mot den s.k. militärpendantismen,, söka skaffa honom tillfälle dertill. Till slut vill jag endast nämna, att lika ifrigt, som hr K., önskar jag och många andra förändringar och förenklingar i vårt infanteriexercisreglemente; och, för att i afseende på mig sjelf styrka detta mitt påstående, får jag hänvisa hr K. till en af mig skrifven artikel uti nionde häftet af Krigsvetenskaps-akademiens tidskrift för år 1865, med öfverskrift: Om infanteriexercisreglementet,. Men jag protesterar bestämdt emot sådana öfverdrifter, som dem till hvilka hr K. gjort sig skyldig; och jag protesterar i all synnerhet mot sådana kraftord som militärpedantismens högsta triumf,, perukernas tidehvarf,; absurdi.eter, abderitisk, s. k. militärlyx, -m. fl., med hvilka hr öfverstelöjtnanten icke funnit opassande att illustrera sitt föredrag och sin senaste: artikel. För hvem äro dessa uttryck beräknade? Icke iro de det för den tänkande allmänheten, ty den vill hafva skäl, och för den äto verkliga skäl, utan lessa kraftord, tillräckliga: Om de sålunda; för len tänkande allmänheten äro obehöfliga, så kunna le endast vara beräknade på tanklösheten, så framt le ej sjelfva ärd foster af både tankeoch taktöshet. Stockholm den 26 Maj 1868. HR