Aftonbladet – 22 maj 1868, sida 2

öfverväldigad af nederlag utan attläta kasta s sig ur sadeln, utan att göra min af att afgå, lc samt af en opposition, som segrar, som an-(C sätter ministören, som icke lemnar den hvar1 ken rast eller ro, utan att kanske i sjelfva! verket vara mycket angelägen om att intaga dess plats. Partiet är på ett besynnerligt sätt börjadt mellan tories och de liberaletl och, för att sammanfatta striden i två men-: niskonamn, mellan Disraeli och Gladstone, t som blifvit förvandlade till kämpar för två c motsatta idcer. Det är det olyckliga Irlands s öde att för England vara en olägenhet genom f sina olyckor samt till och med genom de in4 ifvelser till en liberal rättvisa, som det framr allar. Dess olyckor urarta till fenianism;d godtgörelsen af en af de mest stötande orätt-c visor, som nedtrycka det, blir en hotelse mot 1 Englands religiösa författning och en ome-lt delbar orsak till parlamentskris. Man min-c nes huru denna fråga uppstod, hvilken nu t sätter alla åsigter och alla intressen irörelse. 1 Gladstone föreslog för någon tid sedan ilj underhuset tre resolutioner, som kunna sam( manfattas sålunda: D att den protestantiska 1 kyrkan i Irland skulle upphöra att existera 1 såsom statsinrättning med förbehåll af till-l: försäkrad garanti för de förvärfvade rättig-1 heterna; 2) att allt skapande af nya rättig-r heter och nya personliga intressen skulle in-f ställas, tilldess parlamentet fattat sitt beslut; c 2) att en underdånig adress skulle framlemnas till drottningen med begäran att hon re: lt dan nu skulle ställa till parlamentets förfo-f gande sin andel i erkebiskopsoch biskops-1 dömenas samt de öfriga prestembetenas verldsIr liga inkomster i Irland. i E Då Gladstone föreslog dessa tre resolutio-q ner, gaf han utan tvifvel vika för en allvarlig ingifvelse af liberalism och billighet, han 1 högg rakt in uti den irländska frågan, i detl han hyllade en stor princip; men han hand-1 lade säkerligen också såsom chef för det parti, 1 som ej kan motstå frestelsen att sätta rege-i ringen i förlägenhet. Med ett ord, han insåg js nogsamt att kan icke gick Disraelis ärenden, :e och han lyckades bättre än han kanske sjelf 1 hade hoppats. Hans motion har gått triumferande ur de strider som förefallit i underhuset, den har vunnit seger före påskferierna och efter dessa ferier med en ständigt växan1 de majotitet, trots ministårens ansträngnin-ls gar. Den liberale taktikern har slagit tory-1 taktikern i denna första del af fälttaget. s Moraliskt är det en uppenbar och fullständig seger för de id6er, för hvilka Gladstone l gjort sig till kämpe, och man kan till och li med säga, att det redan nu är den irländska s kyrkans fall. Denna irländska kyrka var i!c sjelfva verket en af dessa institutioner, som ls icke kunna lefva annat än i kraft af ettif slägs enhällig medbrottslighet af den allmänna r meningen, så länge som de icke blifvit disku-t terade; samma dag man diskuterar dem, då man kastar ljus öfver dem, är det början till ll slutet. Irlands protestanter ha ganska väl insett det, och de ha befunnit sig i en dvala;!c de ha förstått, att de voro definitivt öfver-l gifna af en del af den engelska opinionen, t samt att en minister icke mer kunde rädda r dem; Moraliskt är det alltså en afgjordle fråga; men den politiska och parlamentariska r sidan återstår i deniä situation, som så plöts-r ligt blifvit satt på spel genom oppösitionens li dubbla seger. Hvad kunde ministeren göra? t Draga sig tillbaka, lemnande åt Gladstoneo den svåra hedern att sätta sina idher i ver-r ket, detta tycktes vara det riktigaste och enklaste: I sjelfva verket hade Disraeli dock icke ringaste lust dertill; Disiaeli finner sig väl i ministeren i sin roll af premierminister, och han behöfver en mera kategorisk fingerh visning för att lemna den skönaste plats i verlden. Afväpna oppositionen genom att? tagä eh del af hennes system eller en del af? hennes idber såsom 1 reformbillen; Disraeli var nog man för att icke rygga tillbaka för en sådan evolution; men han hade gått för å långt, och han skulle titan tvifvel icke hal? undgått ett ännu mer förödmjukande nederlag. Y Upplösa parlamentet, det var hvad han rådde drottningen till, och han återkom tilll?! underhuset med fullmakt till upplösning; men N det är just Di Som Situationen imvecklar sig! på det besynnerligaste sätt. ltt oiiedelbart!Y val var nästan omöjligt eller åtminstone mycket svårt, emedan det finns ett antallöpande fö ärenden att afgöra och å andra sidan derföre att om reformbillen är antagen för England, är den det icke för Skotland och Irland. Billen för Irländ öch Skotland är just fö i detta ögonblick underställd parlamentet: Vak let skulle således företagas under olika förr hållanden eller med utsigt att göras om nästa år. Men i England är det en allvarsam sak, valen kosta mycket. Det är af alla dessa omständigheter tillhopa som Disraelilg förtinderligt väl öragit vinst, i det han förlåt parlamentets ögon biänkt med det fkarpa fe vapnet upplösning genast eller efter viss tid. vitvande sig helt ovcsväradt anstånd till hö-!rå sten, och för öfrigt trotsande sina motstån-!m: lare att föreslå ett formligt misstroendevofä um, som skulle afgöra allt, I sjelfva ver-na ket ha hans motståndare hittills ryggat tillgå K 1 i Ua, jaka, så att om Oppösitidnel behåller segern; fe oehåller Disraeli makten. raj Häraf uppstår endast en ovanligt spänd,loc passionerad och våldsam ställning, hvari Eng to1 ands nuvarande premierminister med hela sk in fina slughet har mycket att göra för att örsvara sig möt de skarpa anfall, som störa! a, mins sjelförtröstahds göda Iynte, fan har) 3 ett sig beskyllas för att sätta sig ölver alla st constitutionella reglor, att brista i alla sina tit, Nligter genom att inblanda drottningens namn j ör att skydda sin ärelystnad, och för nägra ne lagar sedan slungade Bright under en eldig ältalighetssifrer helt enkelt mot Disraeli orlen förräderi och trolöshet möt säveörönen!g ch landet. Han beskyllde honom skarpt! de tt genom sitt förfarande säga till det ir-ljer indska folket: Er drottning bär den fana, go, iider hvilken vi, den religiösa jemnlikhetens ch rättvisans fiender, hå ifiniöiistrat össo... Disraeli lider vanligen ingen brist på sär-Jat asmer i dylika fall; han svarade med sin! Ur kämtförmågas hela djerfhet, och har be-gre tämdt icke låtit öfvertyga sig hvarken aflyo rladstone eller af Bright, att han bör lena akten. l Han låter denna parlamentariska storm gå dir örbi, gycklande med oppositionen och förbida; ande henne vid ett misströendevotum, om oct on besluter sig för att väcka motion derom. ifri lan räknar måhända något litet på tiden till ir att försvaga sina motståndare tills valen kl. i, och han säger till sig sjelf, att när allt ommer omkring har han ännu utvägar, att! in har till medbrottslingar mäktiga intresfly n, som blifvit något öfverrumplade, men ej tag ola förbli overksamma. Om möten hållag 4 .—