Aftonbladet – 16 maj 1868, sida 3

IUI JVIUIVAAIE SIM rr rr som framställas genom smältning i degel (degel? I gjutstål och Homogenious, metal), men till priI ser, som äro flera gånger lägre än hvad dessa se, nare fordom kostat. Det kan derför icke heller I betviflas, att icke de äldre metoderna att tillverka jern och stål snart komma att, åtminstone till en stor del ersättas af Bessemer-metoden eller andra nyare metoder, som på vissa lokaler eller för vissa ändamål kunna vara lämpligare. Vi hafva ock sett, hvilka stora förändringar underlättade kommunikationer och utvidgade handelsförbindelser kunna åstadkomma. Sålunda införas numera från Algier, Elba och Sardien rika och godartade jernmalmer istora putier till Frankrike 1), för att de förarbetas till utmärkta fabrikater, som äfven i pris kunna täfla med Englands, och vi hafva hört -I mycket sakkunniga män i Frankrike uttala den . åsigt, att detta lands jernhandtering numera icke Ibehöfver några skyddstullar, samt att alla importtullar å jern och stål inom några få år sannolikt id jomyäl komma att der försvinna 2). Äfven Tysklands jernhandtering har, såväl inom Europa som i andra verldsdelar, börjat uppträda såsom med Itäflare icke blott med Englands utan ock med vårt eget lands, t. ex. i Frankrike, hvarest från I Westphalen nu införas icke obetydliga partier fint fyrkantjern till hästskosöm m. m. samt enligt uppgift der för närvarande säljas för 39 fr. pr 1 kilogram, eller några francs lägre än svenskt jern I för samma ändamål, äfvensom i Kina och Japan, I dit numera från Westphalen exporteras både puddelstål och af träkolstackjern beredt puddeljern, hvilket senare, enligt en vid expositionen lemnad I uppgift, skall i sistnämnda land ha utträngt svenskt jern. 7 Derest vårt lands jernindustri skall kunna bestå i denna allmänna täflan, få vi icke dröja att, lefter de i så väsentligt mån nu förändrade förhållandena, omgestalta vår jernhandtering, och det är så mycket vådligare att uppskjuta dermed, som I vi genom ett uppskof äfventyra att förlora det rykte och de marknader vårt jern nu eger, och hvilka engång förlorade icke torde vara lätta att återvinna. Vid bestämmandet af den riktning, i hvilken denna omgestaltning bör ske, hafva vi i Frankrikes och Tysklands föredöme en god ledning, och detta lärer oss att vi måste bilda större Jassociationer 3), för att kunna drifva handteringen i större skala än hittills, koncentrera densamma vid större lämpligt belägna verk, der införa förbättrade arbetsmetoder vid de metallurgiska processerna och, för den mekaniska bearbetningen af våra produkter, ändamålsenligare och kraftigare maskiner, samt, så långt ske kan, sjelfva förädla I vår jernhandterings alster. Särskildt torde vi få I fästa uppmärkheten på vigten deraf att erhålla tillräckligt stark drifkraft för valsverken. Dessa äro i vårt land i allmänhet alltför svaga, för att motsvara nutidens fordringar, för valsning till och med af mjukt jern, och för valsning af stål torde öfverhufvud kunna antagas, att man behöfver valsverk med dubbelt så stor kraft som för jern. Hvilken mäktig häfstång för jernhandteringens befordran ligger i billiga och snabba kommunikaioner, har senare tiders erfarenhet äfven hos oss tillräckligt ådagalagt. Likasom i alla andra industrigrenar äro naturligtvis en upplyst: nitisk och oegennyttig ledning at tekniskt bildade personer samt tillgången å intelligenta och sedliga arbetare äfven här af högsta vigt. Frågas åter, hvilka produkter vi böra söka åstadkomma i stället för vårt härdfärskade jern, der detta numera ej kan med fördel tillverkas, måste vi främsta rummet hänvisa till stål samt effekter deraf. Bland nu använda metoder att frmmställa stål är onekligen Bessemer-metoden i allmänhet den billigaste och synes äfven kunna, då den på behörigt sätt ledes och goda materialier begagnas, gifva produkter, som icke lemna något öfrigt att önska; men vi böra af förut anförde skäl utföra densamma i apparater, som kunna stjelpas, i stället för de hittills i allmänhet hos oss begagnade små fasta, som åtminstone för vissa ändamål fortsätta färskningen så länge, till dess nästan allt kolet är aflägsnadt, och sedan tillsätta en viss mängd rent tackjern, på sätt i utlandet allmän sker. Erfarenheten hoss oss har åtminstone icke hittills visat, att man, utan en sådan efteråt skeende tackjernstillsats, alltid kan med säkerhet erhålla en produkt af den hårdhetsgrad man önskar samt från blåsor och så kallad korthet fria göten. Vid blåsning af tackjern för Bessemer-processen, torde vi äfven, för att minska kolåtgången dervid, i allmänhet kunna använda högre temperatur å blästern än hittills, eller 2500—3000 C., samt möjligen deröfver. Ifall den förut (sid. 24) beskrifna E. Martins metod att i flammugn bereda gjutstål skulle visa sig praktisk, torde denna hos oss flerestädes förtjena efterföljd, helst den kan utföras med vida billigare apparater än Bessemer-metoden. Till och med tillverkningen af gjutstål i deglar bör hos oss nu kunna drifvas, åtminstone med vida större fördel än fordom, sedan man nu, på sätt ofvan (sid. 21) blifvit visadt, genom använd-: ningen af Siemenska regeneratorer kan ej blott l: högst betydligt nedsätta bränsleåtgången och an-l: vända billigare brännmaterialier, utan ock vidal. längre begagna samma deglar, samt alltså i väsentlig mån minska kostnaden för dessa, hvilka i hos oss hittills gjort gjutstålstillverkningen så l, kostsam, Det vare för öfrigt långt ifrån oss, att vi skulle vilja alldeles utesluta våra äldre färskningsmeto-, der i härd och puddelugn, helst mjukt jern sannolikt ännu länge kommer att utgöra vår hufvudproduktion. Jernet synes oss dock endast undan-. tagsvis böra exporteras i form af smidda stänger, såsom hittills, utan antingen utvalsas till fina di-lmensioner, som bättre betalas, eller till fagon-jern, ) I valstråd, bättre ångpanneoch skeppsplåt, finare : blecksorter, t. ex. betade och glattvalsade bleck, m. m,, eller ock förvandlas till stål, dragen jerntråd, samt andra mera förädlade produkter. För export, åtminstone till våra grannländer i öster, borde vi äfven kunna förarbeta vårt stål och jern I till jernvägsmateriel, och företrädesvis deribland till axlar, bjul, hjulband och fjedrar, äfvensom till krigsmateriel och åkerbruksredskap. Bland del: sistnämnde vilja vi särskildt fästa uppmärksamheten på liar och skäror, hvaraf tillverkningen hos oss synes vara alltför mycket försummad, ehuri den, med våra materialier och vår goda tillgång : på vattenkraft, borde kunna här med samma fördel drifvas i större skala, som i Österrike 4), Frankrike och Wärtemberg. Dessutom finnas flera andra smärre tillverkningar, hvilka hos oss hittills alldeles icke, eller blott i ganska ringa utsträckning, utöfvats men här väl borde löna sig, såsom laf smidbart gjutgods, emaljerade varor af gjutjern eller plåt, förblyad, -förtents) och förzinkad plåt samt artiklar deraf, valsade eller dragna jernrör till gasoch vattenledningar m. m. Vi inse mer än väl, att många af våra jernbruk, som hafva ett allför ogynnsamt läge, förr eller senare måste komma att nedläggas; men om lock derigenom, samt genom nödvändigheten att I mera koncentrera tillverkningen, brukens antal I minskas, befara vi dock icke, att vårt lands jernI tillyerkning behöfver aftaga, så framt vi icke alltför länge fortfåra att vanyårda våra skogar. Tvärtl om hoppas vid, att genom ett klokt begagnande af de fördelar, vårt land eger i goga malmer, jemförelsevis billiga priser å det renaste af alla I brännmaterialier eller träkol, billig drifkraft i våra vattenfall, i allmänhet billiga arbetslöner samt en intelligent befolkning, vi i tlera vigtiga grenar af jernhändteringen sköla kunpa uthärda tätlan med länder, som ega nästan outtömliga filgånee å mineraliskt bränsle, samt hädanefter åstadkomma I produkter af större vände än hittills, och att vår Jernbandtering, som äfven framgent bör kunna :tillskynda sina idkare den vinst, de skäligen kunna pårälkna, aldrig skall upphöra att vara landets ndra moderniring. 1) Frankrike eger äfven inom sina egna gränser på nordöstra sidan af Pyrenterna rika tillgångar ä goda 5) EA och Braun-eisensteinmalmer, hvilka till följd 3f pya jernvägsanläggingar inprå kort sanolikt Tomma att i Ida större skala än hittills tillgodogöras. 2) Under decenniet 1855—1864 har Frankrikes tillverkning 2 stångjern och plåt ökats med 45 roc., UN ydd er det deremot priset å je igt fallit. Sålunda har under samma tidry medelpriset å stångjern, som blifvit beredt genom puddling af kokestackjern, minskats med 42 proc. och under åren ytor uppgifves Modelprisev härdfärska t stångjern samt tunn plåt af dylikt jern hafva I Franche-vomwe minskats med 30 procent, Det franska bolaget Menans komp.A(eompagrnie deg hauts fourneaux, fonderies et forges de Franche-Comt6) :som blifvit bildadt genom förening af flera mindre jernverk, eger 10 masugnar, af hvilka fem åtminstone till en delanvända fäkol, 40 Franche-Comtå -härdar, 2 Bessemer-apparater, puddelugnar m. m. tillverkar årligen 32,000 engelska tons jern och jerneffekter med ett värde, af11 millioner francs. Dona bolag anses hafva lemnat ett an bevis på-tördelon för. smirre jernbrule bvile ka hvart för sig icke kunnat drifvas med vinst, att förena sig till ett bolag, Flera dylika fra finnas både i Frankrike och Tyskland. 14) Ensamt uti erkehertigdömet Österrike, Steierer 3) sätt ERA RRARI Pl ret