Aftonbladet – 15 maj 1868, sida 3

Rättegångsoch Pollssaker. Wijkanders förfalskningar. Carlstad den 33 Mej, Förre disponenten på Ölsboda bruk A. Wijkander ankom bit till länshäktet den 9 dennes och undergick ransakning i domsalen inför Carlstads rådhusrätt i går angående tre stycken i Wermlands enskilda bank belånade vexlar, hvilka af Wijkander erkändes vara falska. Verkställande direktören i härvarande bank upplyste, att bänken äfven innehade två af W. utställda vexlar med accept af hr Kihlman i Göteborg, den ena å 2000 rår öek den andra å 1200 rdr, men då acceptanten erkänt sitt namn och således kommer att inlösa desamma, 58 ommämnes detta endast upplysningsvis. På ordförandens fråga vid hvikken tid första förfalskningen skedde, svarade Watt han ej mindes detta. På fråga öm d9 sålunda anskaffade medlen kommit bolaget tillgedo, åberopade W;. sin inför Örebro rådhusrätt afgifne berättelse med bilagor. Angående bokföringen uppgaf W. att ränta och provisioner ej blifvit ia förda emedan detta skulle lagt i dagen huru medlen anskaffats. På ordföräbdens fråga, om de summor, hvilka i W:s enskilda anteckningar funnos förda på bolaget, verkligen kommit detta till del svarade W., att allt som blifvit påföråt bolaget verkligeil kommit det till del, men ville dermed icke hafva sagdt, att ej äfven andra summor; som icke blifvit detsamma fåfördt, likväl kommit bolaget tillgodo. Då emellertid enskilda banken icke kommunicerat alla de personer, som hafva sina namn å åberopade vexlarne, så uppsköts ransakningen till den 10 Juni, men skulle dock tidigare företagas om dessa handlingar dessförinnan blefve tillgängliga. W. afgaf med mycket lugn ock: Ilarhet sina svar på rättens till honom ställda frågor, men syntes nedslagen öfver de olyckor han, geur sitt handlingssätt ådragit sig sjelf och anra. — Förfalskare. Från Fredrikshald i Norge skrifves den 9 Maj. En 19-årig svensk bonddräng från Dalslånd, som kommit hit för att söka arbete, hade fått det infallet att på en 1-riksdalerssedel klistra et ferhma i hvart hörn. Siffrorme hade han med en sax utklippt ur hvitt papper. Då de svenska ettorna och femmorna äro lika till färg, lit en svensk bondhustri, som kommit in på torget för att sälja sina varor, harra sig att i liqvid mottaga den falska sedeln. Först då hon kom in i en handelsbod blef bedrägeriet upptäckt — Svek i handel. Borås den 13 Maj. Redan längre tid hade försports klagomål öfver att vid köp af i staden torgfördt smör man temligen ofta blef utsatt för bedrägerier från säljarnes sida i det de, för att tillura sig några skillingar, begagnat det knepet att lägga stenar af större eller mindre vigt i smöret. Slutligen, för efär fjorton dagar sedan, lyckades det polisen att antasta em bondhustru från Rångedahla, hvilken försåldt em smörklimp om 5 Skölpgnds men vid undersökning befanns smöret innehålla en sten om ungefär 2 E:s vigt samt tvenne tvenne potasisar, en lagd öfver och en under stenen. Hustrun instämdes till härvarande rådhusrätt, der utslag i målet afkunnades förliden måndag och dömdes hon, som nu under tårar och böner erkände sin gemena handling, till 50 rdrs böter samt ersätta köparen med 3 rdr rmt. Detta torde blifva en lämplig värniog för öfriga idkare af denna snygga industri. — Mordbrand. Mariestad den 13 Maj. Genom samtidiga eldsvådor natten till den 9 Maj hafva nedbrunnit, dels uti Hångsdala prestegård ladugardsbyggnader, hvarvid 1 häst, 8 st. kor, 7 st. år med 8 lam och 14 höns jemte hö och halmfoder samt åtskillig annan lösegendom af åkdon och redskaper icke kunde undan lågorna räddas utan innebrändes, dels ock å en pigan Karolina Tholander tillhörig lägenhet under Hångsdala Gärdagården en manhusoch en ladugårdsbyggnad jemte åtskillig lösegendom. Och som hemmansegaren Alfred Andersson uti Knaggården Hångsdåla hålles skäligen misstänkt att fatva uppsåtligen anlagt elden, har han blifvit gripen och införpassad till länets cellfängelse, för undergående af ransakning vid domstolen i orten. — Vådadöd genom arsenikförgiftning. Till konungens befallningshafvande i Mariestad har kronolänsman A. Jungmarker inrapporterat att hemmansbrukaren Anders Johan Johansson, i Bossgården Jettened Gudhems socken, ljutit döden ge—————— —.— I