Aftonbladet – 11 maj 1868, sida 2

entet flögo öfver halmtaken och satte i brand 2 mkring 50 alnar på andra sidan uppförda hus. in person lyckades ur lågorna framdraga en byx; cka (det enda som fanns qvar af plagget), uti ; vilken förvarades 75 rdr i sedlar som oskadade terlemnades egaren. Huru elden uppkommit är nnu okändt. Från Urebro skrifves: Natten till i onsdags vid 1-tiden kom eld lös i adugården vid Skatteby egendom i Asker, tillhöig landtbrukaren E. G. Wablen, som för tillfället ;efann sig i Örebro. Hastig klämtning i Askers, stora Mellösa och Lennäs kyrkor kallade en nängd folk till stället, och man fick omsider makt ned elden, dock först sedan fähus för 40 kreatur, 5 oghyggnader med 9 sädeslador och tröskverkshus ned tröskoch sågverk samt en mängd foder, olank och bräder blifvit lågornas rof. Allt, hus ych lösören, var försäkradt i länets bolag. Vårdsöshet vid cigarrökning misstänkes hafva orsakat olyckan. Från Eskilstuna skrefs i lördags: I går vid middagstiden hemsöktes vårt samhälle af en, lyckligtvis särdeles sällsynt, olycka, hvilken under svårare omständigheter kunnåt blifva till fullkomligt förderf för hela den 8. k. öfra staden. Kl. omkr. half 2 utbröt elden ien loge å oxbacken strax utanför staden, och med största häftighet kastade den sig från den ena logen till den andra, hvarvid isynnerhet balmtaken visade sig vara förträffliga bundsförvandter till det härjande elementet. Efter en och en half timme kunde eldens herravälde anses brutet, sedan man ändtligen beslutit sig för att rifva några logar. På ena sidan begränsades eldens härjningar af ett hus med trätak utan tegel, som således visade en vida lägre grad af eldfarlighet än dess halmtäckta syskon. Mmalles lära öfver 20 logar, utom en mängd lider, hafva brunnit upp, och då dessa till största delen voro fyllda med halm, hö och äfven betydligt med ved samt några af dem icke assurerade — emedan å senare tider assurans af dylika hopgyttrade eldarliga byggnader icke tillåtits — kommer en rätt stor förlust att drabba flera af samhällets invånare. — Orsaken till olyckan lär ba varit en grof vårdslöshet vid en stensprängning. — Åingbåtsmissöde. Angfartyget Linköping hade, då det i onsdags eftermiddag skulle afgå från Linköping till Stockholm, den oturen att i en af Stångåns sista men krångligaste bugter stöta på grund å en derstädes befintlig lerbank. Förhållandet var att, då fartyget, som var obetydligt lastadt, kommit in i nämnde bu; af den i allmänhet ganska svåra farleden, råkade det ut för en orkanartad vindby, som, då fartyget, enär propellern icke låg så djupt, att den kunde verka med tillräcklig kraft, icke ville lyda rodret, kastade det mot land. tt af ångfartyget Hans Brask i torsdags eftermiddag gjordt försök att taga Linköping loss misslyckades, emedan både kablar och pollare sprungo. Sedan en skuta anskaffats och en del af ångbåtens inventarier samt kolförråd blifvit i denna utlossadt, eldades på och fartyget kom flott på fredagseftermiddagen kl. 5. hvarefter det fortsatte, alldeles oskadadt, sin resa hit till Stockholm, der det inträffade i lördags afton och afgår åter i afton kl. 8 till Linköping — Åtskilliga klagomål hafva försports från de befälhafvare, som med sina fartyg trafikera Lin köpings nya hamn, deröfver att vederbörände der städes icke låta nedslå ett par ducdalber eller på annat sätt åstadkomma något att fista en änds uti vid sådana tillfällen som det här ifrågavarande då bottnen i ån är så lös att man icke kan få få ste för ett utlagdt ankare. Icke ens en båt, så dan som kan användas för ilandsättandet af pas sagerare och gods, finnes att derstädes tillgå. — Väderleken. Från Falköping skrifves I onsdags bröt, under nordlig storm, ett så häf tigt yrväder lös, att man kunde tro sig vara mid upp i smällkalla vintern. Marken var på någr: ögonblick höljd af ett tjockt snötäcke, och trä dens grenar svigtade under tyngden af snömas sorna. Kylan i luften var så skarp att snö qvar låg långt fram mot middagstiden. Sedan dess ha dock temperaturen blifvit betydligt blidare och går hade vi ett det allraherrligaste vårväder, mel skärpan i luften hänger envist i. Från Gefle skrefs i lördags: Väderleken har hållit sig med nordlig vind fort farande kylig, och först i går tycktes, oaktad samma vind fortfor, en vårligare värme inträdt Jordbruket har dock här på orten börjat, oci hafresådden torde redan vara till det mesta afslu tad. Äfven kornet har börjat sås, likasom ocI potatessättningen på några ställen kring stader; redan försiggått. Det höga priset (från 9 till 1 rdr pr tunna) å potatesen gifver en knapp till gång deraf för utsäde. Ume den 1 Maj: April gick till ända med ett par riktiga rusk dagar, hvilkas regnblandade snö utan tvifvel vi mildare temperatur fullbordar snösmältningen, son förut under de vackra dagarne i förra veckan to; en ovanlig fart. Isarne börja blifva mindre tillför litliga, men om vi detta oaktadt kunna påräkn sjöfartens öppnande hit upp förrän i senare hälf ten af Maj, derom äro meningarne likväl delade. Lule den 30 April: Gator och vägar äro nu uppslagna. Såsom hörn stenar stå vid flera hus massiva snökolonner, hvilk komma att få njuta många tårar, ipnan de smält ned och döv. Väglaget är nu ljufligt: södra posten har kommi nära två dygn efteråt. Häromdagen höll en resand på att färdas mellan Pite gamla stad och Lul stad (något öfver 5 mil) i — 18 runda timmar Tålamodspröfvande! — Vid vetenskapssocietens i Upsal: sammanträde den 2 Maj förekom blan annat följande: Af de 3ne pris, vetenskapssocieteten årlige eger att utdela, bortgafs det fysiskt-matematisk åt docenten Hildebrandson för en till societen ir lemnad afhandling om Vätesvaflans fortplantnings hastighet i olika gaser och det naturalhistorisk åt docenten Cleve för hans till societen äfvenlede inlemnade afhandling om Algfamiljen Sygnems I ce. Det Bergstedtska premiet, hvilket alternerand bortgifves det ena året af filosofiska fakultete och det andra af vetenskapssocieteten och i senar fallet till studerande som utmärker sig i fysil TI kemi och geologi blef innevarande år tilldelad