Aftonbladet – 8 maj 1868, sida 3

Te Ey SES TA RE heten på att här icke vore fråga om att fatta något beslut, utan endast att begära en fullständig utredning af till saken hörande förhållanden, förklarande sig dessa talare tänka för högt om våra domare, för att tro det sportelsystemet för dem utgjorde en sporre att fullgöra sina åligganden. an borde Jfästa afseende på den allmänna stämningen inom landet som icke gillade det nu rådande aflöningssättet hvilket nästan tvingade domaren att påtruga rättsökande expeditionerna och i viss mån verkade till nedsättande af hans anseende och värdighet. Åt behöfliga biträden för kansliet skulle alltid tillräckligt anslag beviljas, liksom vid en reglering nödigt afseende skulle fästas på hvar och en domares större eller mindre arbete. En förändring i Mjöningssättet skulle utan tvifvel blifva till gagn för domhafvandena sjelfve, hvilka jemnare och säkrare kunde beräkna sina inkomster. Med hänseende till landssekreterarne anmärktes den orimligt höga provisionen t. ex. för försäljning af fastigheter som de åtnjöto; att deras löneinkomster voro som störst, då nöd och elände rådde o. s. v. Efter slutad diskussion bifölls utskottets förslag med 50 röster mot 32, hvilka voro för afslag. Vidare föredrogs och bifölls utan diskussion lagutskottets utlåtanden n:r 34 och 35, tillstyrkande dels bifall till K. M:ts proposition om införande i Sverge af det franska måttoch vigtsystemet för medicinskt bruk, dels att riksdagen för sin del måtte besluta upphäfvandet af hittills gällande förbud mot gemensamma andaktsöfningar utan prests ledning å tid, då allmän gudstjenst hålles, dock att dessa öfningar ej få ega rum så nära stället för den allmänna gudstjensten, att den senare eller ordningen vid densamma störes. Uti samma utskotts utlåtande n:r 36 har utskottet med anledning af åtskilliga väckta motioner, afseende skärpta ansvarsoch straffbestämmelser för skogsåverkan, dels hemställt, att riksdagen ville lemna utan afseende dessa motioner i hvad de åsyftade att skogsåverkan skall anses och bestraffas såsom stöld, dels förklarat, att i afseende på inskränkning i den enskildes rätt att disponera öfver sin skog det både vore statens pligt och rätt att söka vidtaga åtgärder till före:ommande af skogsförödelser, samt af sådan anledning uppgjort och för riksdagen framlagt ett förslag till ändringar i gällande skogslagstiftning. Utskottets hemställan i första delen bifölls utan diskussion, hvaremot en längre debatt utspann sig om den senare frågan. Emot förslaget uppträdde hrr MontgomeryCederhjelm, Heijkensköld, Bergstedt, Tornerhjelm, Hallenborg, frih. Beckfriis m. 1., hvilka, underkastande förslaget, som de ansågo innebära ett vådligt inErepp i eganderätten, en skarp kritik, vi-1 sade att detsamma vore onaturligt och praktiskt ! otillämpligt. Grefve E. Sparre samt hr v. Gegerfelt försvarade utskottets åtgöranden, under förklarande, att de i betraktande af det intresse, : hvarmed skogsfrågan vid de tillfällen då den under innevarande riksdag varit bragt på tal, af. kammaren omfattats, hemtat anledning till den l; förmodan, att kammaren önskat något förslag i; syfte att hämma skogsförödelsen. Det förslag ut-. skottet framlagt grundade sig på det af 1856 års , skogskomitå afgifna utförliga och högst upplysande betänkande, och hade sitt föredöme i andra länders skogslagstiftning. Utskottet hade emellertid icke hyst någon förhoppning, att dess förag nu skulle gillas till alla delar, men utskottet hade genom dess framläggande önskat få vissa principer diskuterade och om möjligt godkända. Friherrarne Sprengtporten och A. C. Raab, grefvarne J. O. Mörner, Henning Hamilton och H. Wachtmeister, hr Hasselrot m. fl., som icke heller gillade åtskilliga af de i förslaget intagna stadganden, påyrkade återremiss, hvarmed visserligen intet vid denna riksdag kunde vinnas, då andra kammaren redan ogillat iskilliga paragrafer i utlåtandet, men man borde dock icke genom ett afslag ingifva den tanken, att kammaren icke vårdade sig om denna utomordentligt vigtiga och maktpåliggande angelägenhet. : Efter slutad diskussion, för hvilken vi i korthet skola redogöra i morgon, återremitterades första punkten i betänkandet efter votering med 53 röster mot 25, hvilka voro för afslag. I öfverensstämmelse härmed blefvo äfven de öfriga punkterna återremitterade. Slutligen föredrogs och bifölls utan diskussion lagutskottets utlåtande n:r 37, deri utskottet med uigdning af en motion af hr W. Croneborg hemställt, att riksdagen må hos K. M:t anhålla om utfärdande af en författning, hvarigenom stadgas, att 8 S i K. M:ts förnyade förordning angående grunderna och vilkoren för hemmansklyfning och Jordafsöndring den 6 Augusti 1864 skall erhålla följande förändrade lydelse: Åstundar innehafvare af hemman, att större afsöndring än en tiondedel eller, då frågan rörer säteri, råoch rörssamt insockne frälsehemman, en femtedel deraf verkställa, må han sådant anmäla ; hos konungens befallningshafvande, som har att,l, beträffande såväl tillstånd dertill som bestämmande ; af afgäld å jorden, meddela utslag och dervid så lj förordna, att å ena sidan säkerheten för hemmans-; räntans och öfriga skyldigheters framtida utgö-!4 rande förvaras och, å den andra, jordens odling 4( eller ändamålsenlig skogshushållning, när sådan ) genom skogsmarks upplåtande under full egande-g rätt afses, varder befordrad; NY 1 1 t t g f I äfvensom samma utskotts utlåtande n:r 38, med hemställan, likaledes på grund af.en motion afhr W. Croneborg, att riksdagen måtte besluta framställning hos K. M:t om utfärdande af en författning, hvarigenom förordnas, att 86 8 af KuM:ts förnyade stadga om skiftesverket i riket den 9 Noyember 1866 skall erhålla följande förändrade lyelse: Särskilda delar af ett och samma hemmansnuml, mer i by böra, så vidt det utan hinder för redigt skifte i skifteslaget ske kan, intill hvarandra låggas. Eger någon i by flera hemmansnummer; då må, när egaren det begär, dithörande egor intill hvarandra utbrytas, om redigt skifte för öfrige delegare ej eraf hindras och det i öfri verkställas kan; men åstundar egare af särskilde besutne delar i olika hemmansnummer att erhålla dithörande egor i ett sammanhang lagde; då bör först undersökas, om sådant kan ske utan hinder för redigt skifte mellan öfrige delegare, och om läget i öfrigt medgifver egorhas sammanläggande på sådant sätt, att de utklufne hemmansdelarne i framtiden, då fråga derom kan uppstå, när som helst må kunna, enligt de i denna stadga för egornas skiftande lagde grunder, såsom sjelfständiga hemmansdelar åtskiljas; i thy fall vare sådan sammanläggning tillåten, dock bör skiftesmannen noga urskilja och i delningsbeskrifningen särskildt utföra, hvad egor, både efter mätningsoch uj skattningsinnehåll, hvarje hemmansdel erhållit, ! jemte deras natur och egenskap, så att samman-1 sättningen alltid må vara känd och till framtidaltf upplysning ligga i handlingarne förvarad. i Skall jord eller lägenhet, som från hemman under full eganderätt blifvit afsöndrad, enligt 83 S, 1 i skiftet ingå; då må sådan jord eller lägenhet, utan hinder af hvad här är föreskrifvet, eller af stadganderna i 80, 87 och 88 SS, i lämpligt lägel( särskildt utstakas och, ändå att jorden eller lägen-1 heten är från två eller flera hemman eller hem-4( j l J t N ö 1 s 1 pm mansdelar afsöndrad, jemväl i ett sammanhang utläggas, såvida redigt skifte för öfriga delegare ej deraf hindras. Andra kammaren. Skogslagstiftningen. Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande skogslagstiftning, föredrogs, och godkändes utskottets hemställan i första punkten, angående hrr Ribbings och Wigardts motioner, afseende att skogsåverkan skall anses och bestraffas såsom stöld, utan diskussion, hvarigenom nämnde motioner i denna del lemnar des utan afseende. I andra punkten angående in-f skränkning i enskildes dispositionsrätt öfver dem tillhörig skog, hade utskottet ansett det icke böra förvägras den som önskar få sin skog ställd under allmän uppsigt, att komma i åtnjutande af en så-X dan förmån och sålunda föreslagit ett stadgande ! i denna syftning, hufvudsakligen grundande sig på ! den för skogsvården före 1856 års riksdag nedsatta komitås betänkande. Angående detta ärende s uppstod en öfverläggning, som upptog hela afto-l; nen, men då dels de flesta yrkanden gjordes på . afslag, hvilket ock blef kammarens beslut, dels de ?