Aftonbladet – 8 maj 1868, sida 3

Gårdagens aftonplena, Första kammaren. Föredrogs och godkändes utan diskussion bevillningsutskottets memorial n:r 20 med förslag till voteringsproposition i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande det belopp, hvartill statsverkets inkomster af tullmedlen för år 1869 ansetts böra beräknas; statsutskottets utlåtande n:r 92, deruti hemställts att riksdagen, såsom ersättning för sådana af statskontoret; förskottsvis bestridda utgifter, för hvilka statsanslag ej blifvit beviljade, måtte anvisa en summa af 215849 rdr 23 öre att, enligt K. M:ts disposition, af riksgäld: kontoret utbetalas; samma utskotts memorial n 95, deri utskottet föreslagit, att aflöningen för de vid innevarande riksdag hos kamrarne och utskotten samt i riksdagens kansli anställda tjenstemän och vaktbetjente måtte bestämmas till belopp hufvudsakligen i likhet med hvad vid sistförflutna riksdag i sådant hänseende stadgades, och hemställt, att riksdagen ville anmoda kanslideputeradi att för riksdagen framlägga förslag till ett sådant ordnande af göromålen inom riksdagens kansli, att kostnaden för de derstädes förefallande kaneligöromålen må för framtiden kunna bestämmas till en viss summa för hvarje riksdag; samt meranämnda utskotts memorial n:r 95, med hemställan, att en gratifikation af 1000 rdr måtte tilldelas statskommissarien Bruno Johansson, som, enligt af K. M:t meddeladt Uppdrag, tillhandagått statsutskottet med erforderliga upplysningar vid behandlingen af statsregleringsoch andra statsverket rörande ärenden. Härefter förekom statsutskottets utlåtande n:r 98, i anledning af väckta motioner om reglerin; af embetsoch tjenstemäns aflöning samt om afskaffande af sportleaflöning m. m. Uti 1:a punkten af detta utlåtande hade utskottet hemtsällt, att riksdagen måtte lemna utan afseende framställningar af hr Östman om nedsättning vid inträffande tjenstombyten till viss föreslagen procent af embetsoch tjenstemäns löner och arvoden, som nangå till 2000 rdr och derutöfver, samt om anhållan hos K. M:t att låta undersöka huruvida icke en del tjenstemän kunna undvaras och till nästa riksdagjaflåta proposition i ämnet. Utskottets hemställan i denna del godkändes utan diskussion, hvaremot en längre debatt uppstod angående andra punkten, hvari utskottet föreslagit, att riksdagen ville hos K. M:t anhålla om en undersökning och utredning, om och på hvad sätt det nu med vissa tjenstebefattningar förenade aflöningesättet medelst oxpeditionslösen och andra sportler skulle, till båtnad för det allmänna, kunna helt och hållet eller till någon del afskaffas. För afslag härå talade grefve E. Sparre, hrr Faxe, Hasselrot, Caspersson och Nordström, af hvilka hufvudsakligen anfördes, att en förändring i aflönvingssättet, såvidt det rörde landets underdomare, skulle medföra många svårigheter, då det vore att befara det deras löner, om staten öfvertoge skyldigheten att bekosta dessa, skulle förknappas, så att domrarne oupphörligt sågo sig nödgade söka bättre inkomster, hvarigenom en för rättskipningen skadlig rörlighet inom domarkåren skulle uppstå, hvarjemte de skulle beröfvas den oberoende ställning deras embeten kräfde; att, ehuru löninkomsterna i större domsagor syntes ansenliga, dessa dock i betydlig mån reducerades genom det antal biträden och skrifvare som måste hållas för expeditionen; att i allmänhet inkomsten och utgifterna af domboken ginge nätt och jemnt ihop, så att förtjensten hufvudsakligen låge i de inkomster som inflöto af fastebref, förmyndarförordnanden o. 8. v.; att då domsagorna och inkomsterna af dem, samt hvar och en domares årbete voro så olika, en reglering af lönerna knappast kunde rättvist åstadkommas; att genom förknap