Aftonbladet – 8 maj 1868, sida 3

Då man emellertid på frand af detta Jäs gers försök att finna en ledtråd för åskadningsundervisningens systematiska behanda ling velat påstå, att han skulle tillhöra den skola (?), som anser det såsom en förmätenhet att våga antaga, att man ser med ögonen, eller att 2 gånger 2 är 4, såvida man icke till stöd derför kan åberopa ett bibelspråk, så har man utan tvifvel förbisett ägers framställning uti inledningen till ifrågavarande arbete (sid. 2420) om förhållanet mellan den bibliska skapelsehistorien och naturvetenskapen. Han redogör der så tydligt för naturvetenskapens gränser, men gifver henne derjemte ett så fullständigt utrymme vid sidan af bibeln och löser på detta sätt så lyckligt en eljest ganska svårlöst fråga, att det uttalade omdömet öfver honom, som sagdt är, icke kan bero på annat än ett förbiseende. Hvad nu till sist angår den svenska öfversättningen, så har hon blifvit i det hela ganska fördelaktigt vitsordad uti 4:de häftet, Årgången 1867 af Pedagogisk tidskrift, uti Tidskrift för folkskolan, uti Nordisk tidskrift samt uti några tidningar. Att öfversättningen emellertid lider af fel och brister, äro vi e första att medgifva. Möjligen beror just på sådana fel det omilda omdömet öfver de I boken upptagna sånger. Hvad dessas innehåll angår, träffar förkastelsen mindre Jäger, hvilken sjelf skrifvit högst få af dem, än sådane män som Christoph Schmid, Gellert, Hey m. fl., från hvilka Jäger lånat dem, Beträffande arbetets lämplighet för svenska förhållanden har öfvers. genom noter på sina ställen sökt påpeka de afvikelser från originalet, hvilka synts vara nödvändiga (se sid, ); 19, 49, 55, 60, 69). Anmärkningen på den sist anförda sidan beträffar framställningen om vinstocken, hvilken öfvers. ansåg unna uteslutas; efter denna anmärkning trodde man sig endast behöfva sluta inom parentes det som rör frågan om vinet, då nan icke ville alldeles borttaga det, enär såsom bekant vinrankan verkligen förekommer vå kall jord i vissa delar af vårt land. Man ar emellertid påstått, att vi skulle vilja äta lärjungarne i September åskåda huru Irufvorna mogna, och i Oktober huru de Kördas,. Det är blott illa, att man dervid cke ansett sig böra nämna, att man anfört ust de ord, hvilka öfvers. slutit inom parenes, såsom en hvar kan se, som slår upp sid. 9 uti den svenska öfversättningen. Om denna framställning skulle befinnas för idlyftig, för att vi med skäl skulle kunna vegära hennes återgifvande uti de tidningar, vilka upptagit eller redogjort för den kritik, som framkallat densamma, kunna vi dock cke underlåta att anhålla, att der åtmintone måtte i största korthet intagas en notis lerom, att en sådan förklaring afgifvits, och wvar hon finnes att läsa. Stockholm den 18 April 1868. Ernst G. F. Olbers, lektor vid k. lärarinneseminariunk