Aftonbladet – 7 maj 1868, sida 3

lunda upptagna, skulle finnas under år 1567 var af behofvet oundgängligen påkallade, K. M:t m för nödiga utgifter i sådant fall anvisa godtgi relse å trafikmedlen, samt att riksdagen sålede må på riksstatens sjette hufvudtitel uppför nämnda belopp, 4,143.000 rdr, under rubrik St: tens jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt, att: trafikmedlen utgå. Sedan utskottets utlåtande sålunda blifvit a gjordt, slutades sammanträdet nära midnatt, oc Oppsköts behandlingen af öfriga ärenden till de plenum, som hålles i afton. Andra kammaren. Sedan de gemensamma voteringar rörande jern vägsanslaget för nästa år samt tullverkets utgifts stat för år 1869, för hvilkas utgång redogjordes gårdagsbla försiggått, föredrogs bevillningsut skottets betänkande angående beräkningen af tull: posts stämpelpappersoch bränvinsbränningsmed en För bifall till första punkten, hvari utskot tet hemställer att inkomsten af tullmedlen m upptagas till 13,500,009 rdr, uttalade sig friherrarn ÅAhlströmer, Liljenerantz, Gripenstedt och af Uggla samt hrirr Lindström, Ieosenberg, Hedlun Mannerskantz, och Muren, hufvudsakligen anfö rande såsom skäl, att beräkningen af dessa in komster, grundande sig på flera års erfarenhet, syn tes häntyda på det tullinkomsten för år 156 skulle komma att uppgå till den af utskottet be räknade summan. För återremiss, i afsigt att f den föreslagna summan nedsatt, yttrade sig h Björck, grefve Posse, hrr John Ericsson, Strål och Ivarsson. Hr Hierta ansåg att den af ut skottet beräknade summan borde nedsättas till 1 millioner. Eftor votering godkändes med 113 rö ster mot 28 utskottets beräkning. Inkomsten a postmedlen, som af utskottet uppförts til 2,300,000 rdr nedsattes till 2250,000 rår på yr kande. af. statsrådet frih. af Ugglas, som önskad återremiss eller ock att nedsättning skulle ske til likhet med statsutskottets redan gjorda bestäm melse i afseende på postverkets inkomstsiffra, eller till 2,250,000 rdr. Denna nedsättning biträd des af hr Björck, samt frih. Gripenstedt och Ahl strömer, samt blef äfven kammarens beslut. I de båda återstående punkterna, angående stämpelpappersmedlen 1,300,000 samt bränvinsbänningsmedlen 2,800,000 rdr, godkändes: utskottets. beräknin gar. Härefter föredrogs utskottets utlåtande i anledning af K. M:ts proposition med förslag till ut qiftsstater vid statens jernvägstrafik för år 1869. I utlåtandets första punkt hemställer utskottet att riksdagen måtte anhälla det K. M:t ville: taga i fvervägande. :1:o huruvida icke styrelserna öfver statens jernvägsbyggnader och jernvägstrafik kunna sammanföras till en enda styrelse för statens jernvägar, eller, om detta icke finnes damåisenligt, den förra styrelsen förläggas till arbetslininien; samt 2:o huruvida icke de för distriktscheferne föreslagna ekonomiska och disciplinära göromål skulle kunna åt trafikdirektörerna öfverlåtas emot det att dessa frikallades från .detaljgöromål med. tågmnordningarne, hvilka då skulle åt härför särskildt förordnade assistenter under trafikdirektörens ppgigt uppdragas, fverläggningen om denna punkt upptog hela förmiddagen och afgjordes ej förän innemot kl: 9 aftonens plenum, Diskussionen öppnades af hr Muren, som klanIrade utskottets förutsättande, att till jernvägsurbetenas fortsatta utförande icke skulle användas rögre. belopp än som motsvaras af nettoinkomsten Mi trafiken, och att i anledning deraf borde tilles att kostnadena för förvaltningen i samma mån vorde inskränkas, samt att administrationen öfver ernvägsbyggnaderna sålunda skulle kunnå öfveråtas till styrelsen för trafiken, -Ett dylikt förfande ansåg talaren opraktiskt och skadligt, oprakkt emedan det skulle vålla en större ojemnhet jernvägsbyggnadernaoch utan tvifvel-uppdrifva syggnadssummorna, och skadligt emedan det skulle nnebära liksom ett hot mot de enskilda jernvägs;yggnaderna, och emedan folket ej kunde stå ut ned att betala de till mer än 4 millioner uppgånde annuiteterna å de upptagna lånen. Ej heller unde tal. se att dessa åsigter ur statsekonomisk ynpunkt skulle kunna försvaras, ty om ock de proinser som beröras af jernvägarne hafva stora ördelar deraf, 8å har ock staten gagn deraf, wvarföre den ock bör bygga stambanorna. Attnu fskeda byggnadsstyrelsen ansåg talaren visa en arnslig omkastning i åsigter mot förr och kunde j förstå, hvem som skulle öfrortaga byggnaden f de återstående beslutna jernbanorna. Talaren illstyrkte den nuvarande byggnådsstyrelsens biehållande äfven af det skäl, att den förmådde ra besparingar, en förmåga hvaraf den nya särligen vore i saknad och-yrkade bifall till den ongl. propositionen. Hr Keij talade för bifall ill första delen af denna punkt, angående sam-anförandet af de båda styrelserna till en, ty, ade talaren, om man vill hushålla med statens iedel; så bör under nuvarande förhållande. en ummanslagning ega rum. Helt annat var förhålindet när jernvägarne började byggas, då fem anor utom fortsättningen å-den södra voro: förejagna. Nu ansåg talaren det. vara en oförstånig statslyx att ha särskild -byggnadsstyrelse som redförde en årlig kostnad af 63,000 rdr, en alltjr stor kostnad då anslaget för byggnader häanefter ej kan uppgå till mer än 3-milloner om ret. Dessa kostnåder äro, menade tälaren, de ynliga kostnaderna, men derjemte vidkännes man u äfven andra, som icke synas, hvilka föranleas af slitningar de båda styrelserna emellan. alaren fann utskottet hafva rätt förfarit då det ;reslagit ett sammanförande af-de båda styrelrna och då han ansåg trafiken numera vara hufudsak, byggandet en bisak, borde byggnadssty;plsen underordnas trafikstyrelsen. :I afseende på en andra delen af förevarande punkt föreslog Haren den förändrade lydelse: huruvida icke els de föreslagna distriktschefstjensterna skulle unna indragas, dels huruvida icke betydligare skränkningar kunde ske såväl i antalet af de id statens jernvägstrafik anställda embetsoch enstemän samt betjente som äfven i fråga om eloppet för de föreslagna löneförmånerna. Hr Stråle hade trott, att då omorganisationen f embetsverken nu stode på dagordningen, statstskottet äfven i någon större mån skulle föreslait indragning i jernvägstjenstemännens antal. al. fann en hel mängd befattningar öfverflödiga, medan det funnes andra personer som hade nahanda åligganden. Ombudsmansbefattningen unde i talarens tanke indragas såsom onödig, medan dennes göromål mer än väl kunde skötas registratorn och aktuarien. Den föreslagna nya rkitektstjensten ansåg talaren äfven numera kunna dragas, då ej så särdeles vidlyftiga byggnader unde ifrågakommå; att ej den mängd ritningar, mm nu finnas, kunde vara tillräckliga för blifvane byggnader. Lika obehöfliga voro, efter talans åsigt, äfven direktörernas assistenter, och ani talaren derjemte att åtskilliga af tjenstemänen uppbära så höga aflöningar, att de väl utan träden skulle kunna hafva den speciella tillsyen. Herr Grafström förordade den af herr Keij ireslagna förändrade lydelse af andra momentet den förevarande första punkten. Statsrådet Lagerstråle ansåg det ligga i sakens atur att en sådan rörelse som den för statens icke kunde ställas på samma fot som ns öfriga verk. Talaren varnade för att sluta g till de individuella åsigter, som under öfverggningen uttalats, emedan, om viljan vore än så od, det ej läte tänka sig att personer, stående tom denna förvaltning, kunde ega den sakkuncap eller detaljkännedom, som erfordrades. K. I:t hade ock grundat sitt förslag på framställning I den komitå, bestående af 3 sakkunniga persoer, som för ändamålet blifvit nedsatt. Tal. fåade härjemte uppmärksamheten på det stora anrar, som med jernvägsrörelsen vore förenadt och vilket icke tillät att minska den för ordning och ikerhet så nödvändiga tillsynen. Hr statsrådet amlade derefter en jemförelse med flera utländca jernbanor, hvaraf framgick att antalet tjensteän å de utländska banorna var fullt ut och i ssa delar större än å våra jernvägar. Tal sökte sa nödvändigheten af att bibehålla flera af de enstebefattningar föregående talare ansett kunna dragas och var för egen del öfvertygad om att n kostnad som nedlägges återvinnespå flera dra sätt. Hr Hedlund framställde icke något tämdt verkande men ansår förslaget att ställa