Aftonbladet – 4 maj 1868, sida 3

j bankens ställning må åtminstone halfårsvi offentliggöras. Till Redaktionen af Aftonbladet! Vid sistlidne riksdag befanns det vara cl tvingande nödvändighet, att något hejda dei Jifver, hvarmed jernvägsbyggnaderna för sta tens räkning ända tilldess blifvit fullföljda Kalkyler kunna visserligen så uppställas, at det ligger någonting ganska förledande, fö att ej säga hänförande, uti siffergrupperingarne. Men den praktiska tillämpninger medför icke alltid det förväntade resultatet emedan ej alla faktorer blifvit medtagna : räkningen. Förra riksdagen trodde sig finna att det snabba jernvägsbyggandet med utländska kapitaler varit en bland hufvudorsakerna till de inträffade rubbningarne i så många ekonomiska förhållanden. Man ansåg derföre försigtigheten bjuda, att icke vidare använda större summor till nybyggnad, än hvad de redan befintliga jernvägarne lemnade i rettoafkastning. Då staten åtagit sig betala både ränta och amortering å jernvägslånen, kunde skäligen väntas att jernvägsbyggnaderna numera utvidgade sig sjelfva, alldeles som många andra industriella företag pläga utvidga sig, sedan derpå blifvit nedlagat ett betydligt kapital. Alla de vigtiga skäl, som tala för detta tillvägagående, igenfinnas uti statsutskottets betänkande och, enär vi icke sett denna motivering införd i någon tidning, återgifva vi densamma här: Bestämmandet af den summa, som till arbeten å nordvestra stambanan år 1869 bör anvisas, är i hufvudsaklig mån beroende af de grundsatser, som komma att följas för de återstående stambanornas fortsättning under en följd af flera år. I detta afseende hafva förnämligast, tvenne meningar sökt göra sig gällande. Å ena sidan har man ansett, att jernvägsanläggningarne borde fortskyndas och rskildt för sådant ändamål ett större utndskt lån ytterligare upptagas. Å andra sidan åter förmenar man, att ett något långsammare men stadigt fortskridande vore mera förenligt med landets sanna fördel. Utskottet ansluter sig till denna senare åsigt. Om let än må kunna sägas att, då en upplåning alla händelser, under närvarande förhållanlen, icke kan undvikas för att fylla statens jfriga behof, det vore skälatt öka densamma ned det belopp, som erfordras för fullborlandet af den nordvestra atambanan eller itminstone så, att det af K. M:t äskade beopp må kunna beviljas, så bör dock tagas i etraktande, att riksgäldskontoret till beäckande af ränta och amortering ensamt å le lån, som hittills för bestridande af utifterna till jernvägsbyggnader blifvit af staen upptagna, måste under en lång följd af r vidkännas en utgift af mer än fyra och n half millioner riksdaler och att ett fort-. att anlitande af låneutvägen utöfver det l undgängliga kommer att medföra ytterligare nsträngningar af landets krafter för att ära den ränteoch amorteringsutgift, som äraf blir en. följd. Under sådant förhålinde synes det icke vara försigtigt, att berifva Jernvägsarbetena hastigare, än att den llökning i nettobehållningen, som kan vän8 af den stigande trafikinkomsten utaf rean fullbordade jernvägar, till fullo betäcker ch öfverstiger annuiteterna för de nya lån, m för jernvägsanläggningarne upptagas. vad angår beloppet af den upplåning, som 1 skulle kunna ega rum, utan att behöfva r ränteoch amorteringsutgifter öka beattningen, så torde böra erinras, att riksudskontorets för den närmaste framtiden I dessa utgifter disponibla tillgångar icke ra medgifva anvisandet af ränta och amorring. å något betydligare lånbelopp utöfr hvad som i allt fall erfordras till regle-; ig af riksgäldskontorets närvarande ställng. Utskottet har derför trott sig böra gränsa 1869 års anslag till nordvestra ambanan såväl inom den summa, hvilken tingas af ofvan anförda omständigheter, s m äfven med hänseende till möjligheten att k dermera utan ytterligare utländsk skuldn ttning framgent fortsätta jernvägsbyggnafö rna i jemn och stadig, om ock förminskad NE NINE TINAS NOISE — OD EK CN Vt kt kr re KB rt