Aftonbladet – 1 maj 1868, sida 3

I denna riksdag, Föröfrigt trodde talaren att uf ; I skottet icke haft tillräcklig grund för sina ned-I sättningar och sade sin öfvertygelse vara att in.genting är kostbarare än att dåligt aflöna tulltjenstemän. Talarens förslag var, att dels hos IK. M:t anmäla, att riksdagen ej hunnit pröva de framlagda staterna och af detta skäl funnit sig Å förhindrad att bifalla den k. propositionen, dels ock i sammanhang härmed anhålla det K. M:t . måtte bestämma tullverkets stat för 1869 samt se dermera till riksdagen inkomma med förnyad framställning i ämnet. Grefve C. G. Mörner instämde med den föregående talaren, och hr Wern yrkade bifall till utskottets förslag. . Efter anställd votering bifölls den k. propositionen med 41 röster mot 27, som afgåfvos för grefve Hamiltons förslag. Kammaren godkände härefter utskottets gjorda hemställanden: dels att riksdagen måtte förklara, att när inträffade förändringar i förhållandera påkalla inrättande af nya tullplatser eller förökande eller förändring af personalen vid en eller annan förutvarande tullplats, arvoden till enahanda I belopp, som för motsvarande befattningar finnas i stat uppförda, må under tiden, intilldess förändringen efter riksdagens röfning hinner att i staten införas, få af tullmedlen utgå till de personer, som erhålla förordnande att dylika nya tjenster bestrida; att riksdagen måtte anhålla; dels a) att, sedan de bland tullverkets tjenstemän, som sina befattningar eller dea dem tillagda uppbördsprovision undfått utan föreläggande att åtnöjas med framdeles skeende annan lönereglering, blifvit hörde, huruvida de på de i nästföljande punkt intagna vilkor vilja ingå på den af riksdagen för år 1869 godkända stat, och sedan utredning skett, huruvida tjenstemännens vid tullverket sportler må kunna till statsverket indragas, K. M:t täcktes för nästa riksdag åter framlägga förslag till normalstat för nämnda verk, med de förändringar deruti, som af nedanstående framställningar eller 1 öfrigt kunna föranledas; b) att K. M:t måtte besluta, att, derest intill nästa riksdag ledighet skulle yppas bland departementscheferna, distriktschefernsåeller inom generaltullstyrelsens kansli, kammaroch revisionskontor, dessa tjenster må endagt på förordnande och tills vidare tillsättas; och c) att K. M:t täcktes förordna, att vid tillsäctandet af öfriga vid tullverket ledigblifvande HHenstqpefattningar tjenstemännen må tillförbindag underkasta sig den lönereglering, som genom antagande af en normalstat för detta verk framdeles kan varda af riksdagen beslutad; dels att riksdagen må besluta: a) att den tjensteman, som icke före 1868 års utgång hos generaltullstyrelsen anmält sig vilja ingå på de, beträffande hans innehafvande tjenst i 1869 års stat upptagna bestämmelser, och underkasta sig de nya eller förändrade stadganden, hvilka i fråga om rättighet till pension af statens medel framdeles kunna varda i vederbörlig ordning till allmän efterrättelse meddelade, samt afsäga sig alla anspråk å sportelersättning, om nuvarande sportler skulle komma att upphöra, skall vara pligtig att för framLiden, så länge han förblifver vid samma tjenst, itnöjas med de löneinkomster och den pensionsrätt, hvartill 1868 års stat föranleder; b) att, derest de förändringar i aflöningssättet, som följa af tillämpningen utaf 1869 års stat, icke ör framtiden vinna fastställelse, de tjenstemän, som förklarat sig vilja på berörda stat ingå, må, om de så önska och icke åtnöjas med de löneörmåner, som i den blifvande normalstaten betämmas, vara berättigade att såväl för år 1869 som framgent åtnjuta de löneinkomster och den vensionsrätt, hvartill 1868 års stat föranleder; ) att godkännandet, af 1869 års stat icke må anes medföra någon förändring i de vilkor i öfrigt, varunder tulltjenstemännen innebafva sina tjenter, eller minskning i rättigheten att dem förlytta vare sig till annan ort eller på pensionsstat, om styrelsen nu tillkommer. Utan diskussion biföllos slutligen statsutskottets nemorial n:r 90, deri utskottet, med anledning af jorda framställningar om inlösen af s. k. riksäldssedlar till ett belopp af 7 rdr, hemställt dels tt ifrågavarande sedlar må af riksgäldskontorets redel inlösas, dels ock om intagande i riksgäldsontorets reglemente af ett stadgande derom, att å 8. k. riksgäldssedlar hädanefter i riksgäldsontoret till inlösen företes, fullmäktige i nämnda ontor ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, ita desamma med; riksgäldskontorets medel in;SIh Andra kammaren. Bland de ärenden, som under detta sammanäde förekommo till afgörande, stod främst på ;redragningslistan statsutskottets utlåtande 5, afstyrkande en af hr Sven Nilsson väckt moon angående förändrad organisation af rikets förrarsväsende. Detta förslag bifölls, äfvensom utcottets i JM 87, i anledning af väckta motioner, gående ändringar i indelningsverket m. m., sean likväl, på yrkande af hr Indebetou, det förag om skrifvelse till K. M:t i fråga om båtsanshållets aflösning, hvilket utskottet framställt, ifvit i så måtto färändradt, att de af oss med tationstecken nedan anförda ord måtte uteslutas, nom hvilka man anhållit, att K. M:t måtte framälla sitt förslag, om rustoch rotehållares likällighet med de Då kylig i sammanng med det förslag K. M:t kan komma att till ksdagen aflåta, i fråga om lindring eller aflösng af rustningsoch roteringsbesväret i allmäntv. Derefter föredrogs statsutskottets utlåtande JW , med beräkningar öfver statsregleringen för år 69, samt förslag i fråga om fyllande af riksldskontorets behof. Såsom bekant är har utottet i första punkten hemställt att riksdagen itte åt fullmäktige i riksgäldskontoret uppdraga, t, genom upplåning mot statsobligationer, som reträdesvis böra vara fonderade, anskaffa en mma af högst 18,000,000 rdr rmt, för att använg dels till godtgörande af de utaf riksgäldskonret för jernvägsbyggnader redan utbetalda mel, dels till bestridande af de för jernvägsbyggdernas fortsättande erforderliga utgifter, som dan blifvit eller vid innevarande riksdag varda r sådant ändamål anvisade; egande fullmäktige rvid tillvägagå på det sätt de finna lämpligast b med det allmännas fördel mest öfverensstämunde, Öfver detta förslag uppstod en särdeles intresit diskussion, som medtog kammarens tid nän under hela sammanträs et, hvilket icke slule förr än kl. efter ! 1 på natten. Det kunde rföre vara af intresse att vidlgftigare redogöra rför; men som det för den i finanslärans hemheter oinvigde torde hafva varit svårt att följa d och således ännu svårare att på ett nöjakt sätt referera, isynnerbet om den fordran stälpå referenten, att han skall framställa ämnet ett för den stora allmänheten någorlunda njutrt sätt, torde det tillåtas oss att endast i störkorthet redogöra för diskussionens gång. Or Lindström, som först erhöll ordet, sökte mellan den verkliga statsbristen och riksIdskontorets kassabrist. Den förra eller statssten uppskattade tal. till något öfver 8 millior och den senare till öfver 20 millioner rdr. I bristens fyllande förordade tal. upptagande 24 millioner såsom lån. Med det öfverskott, nm uppstode, ville tal. icke betala det nyligen ptagna temporära 6-millionslånet, utan ansåg att t borde användas till fullbordande af nordvestra