Aftonbladet – 1 maj 1868, sida 3

eltill riddare af Dannebrogen, n : UTRIKES, 1 2 ENGLAND. Under debatten i underhuset den 24 Apr tiom den orientaliska frågan yttrade lor Stanley hufvudsakligen följande: England politik i fråga om Kreta är tillräckligt be kant, och jag inser intet skäl att afvika frå densamma. Vi ha alltid vägrat förord Kretas skiljande från Turkiet, dels emedai vi visste, att Porten endast under en när: Itill hot stegrad påtryckning, hvilken på inte sätt kunde förlikas med den af oss intagn: hållningen, skulle följa detta råd; dels emedan vi måste erkänna riktigheten af det a de turkiska statsmännen fortfarande begagnade argumentet, att understödjandet af hvilken resning som helst säkert skulle framkalla resningar i andra delar af riket. Vi ha hittills respekterat Turkiets sjelfständighet samma mått, som vi önska, att Englands sjelfständighet skall respekteras af nämnda och alla andra regeringar. Ett af de anförda hufvudskälen till förmån för Kretas frånskiljande, nemligen att det önskas af grekerna sjelfve, tyckes mig icke längre hålla streck. Naturligtvis vilja grekerna utbreda sig, men äfven i andra stater möter man denna önskan, och just Grekland behöfver minst frukta ett anfall af sin granne, d. v. s. Turkiet. Detta om vår uppfattning af ställningen och den hittills följda politiken. Att för framtiden förpligta mig till något måste jag afböja. Under nuvarande ställning i verlden är det omöjligt att förutse hvilka förvecklingar kunna uppstå i framtiden eller hvilket skulle under de eventuelt nya förhål landena vara det nyttigaste och säkraste råd, som vi kunde gifva. Endast det står jag fast vid, att det nu icke är min pligt att nödga Porten att afträda Kreta. Ett sådant råd vore fruktlöst. Mer än en af de europeiska regeringarne bekände sig sistl. år, jag måste bekänna det, något brådstörtadt och förhastadt, till den motsatta åsigten, men har sedermera mer eller mindre öfvergått till vår. NORD-TYSKLAND. En förestående reduktion af den nordtyska armåns fredsstyrka har på den sista tiden varit omtalad. Efter hvad Kreuzzeitung meddelar kommer den ifrågavarande reduktionen att inskränka sig till en hempermittering inom jägareregementena (64 man af hvar bataljon) och fästningsartilleriet (15 man af hvart kompani), samt en minskning af kavallerisqvadronerna med 1 man och 2 hästar. Bladet menar, att totalantalet af det sålunda permitterade manskapet skall bli 15,000 man. Nationalzeitung anmärker, att allmänheten gör väl uti att icke öfverlemna sig åt sangviniska förhoppningar i detta hänseende. Som hufvudgrund till ministörens beslut att verkställa dessa permitteringar och tillika inskränka öfningstiden i sommar anföres de höga spanmålspriserna, hvilka kräft betydligt större utgifter för truppernas förnlägning än man ursprungligen hade bestämt ertill. Köln. Zeitung medgifver, att icke politiska, utan ekonomiska konsiderationer ort utslaget i denna sak; emellertid anser adet det påtagligt, att regeringen icke skulle vifvit sitt bifall till åtgärder af denna art, om den politiska horisonten verkligen hade val it hotande. x Storhertigen af Hessen-Darmstadt har, fter hvad som skrifves till Independance velge, i dessa dagar utfärdat ett dekret, geom hvilket den preussiska militärorganisaionen och lagstiftningen i öfverensstämmelsel ned förbundslagen af den 9 Oktober 1867 nföres i hela storhertigdömet, sålunda, att len samlade hessiska krigsstyrkan bildar en! rmedivision af den nordtyska förbundshären. ) . militäriskt hänseende är alltså storhertig-: lömets införlifvande i Nordtyskland fullstän-: igt. l Tull arlamentet har, som man väntade, : alt Simson till president och furst Hohen-!1 ohe till vicepresident. Till andre vicepre-l: ident är hertigen Ujest utsedd. I sitt tack-l. ägelsetal yttrade furst Hohenlohe, att man : enom det hänsynsfulla valet af en sydtysk 1 l ! ; ; ill vicepresident hade räckt sydtyskarne en and, som dessa tillitsfullt skulle fatta i det opp, att de åsigter som vore dem egen-l.: omliga, här skulle finna aktning och erkänande. ERNORUPIRKT ANTAR GSR