Aftonbladet – 1 maj 1868, sida 2

oenom det uppskof de vållade med afgörandet, att så förhala saken, att den gynnsamma konjunktur, under hvilken lånet kunnat negocieras, gick oss ur händerna och staten måste vidkännas tunga uppoffringar och för vår kredit högst menliga förödmjukelser för lånets erhållande. Måtte den snarlika politik, de nu följt, icke blifva för staten lika skadlig. Den medförde åtminstone denna gång ctt hastigt afvörande, och det vore att önska att riksgöldfullmäktige hemtade lärdom af den erfarenhet, man förr haft af vädan af uppskof, för att icke nu förhala verkställigheten af det dem lemnade uppdrag, ty ingen kan veta hvilka händelser den närmaste tiden kan bära i sitt sköte inom vår verldsdel. Under andra kammarens öfverläggning sökte hr Berger, sjelf fullmäktig iriksgälskontoret, visa att statsutskottet beräknat bristen alltför stor derigenom att man uteslutit tillgångar, som vore med säkerhet att påräkna. Han ansåg lånebehofvet kunna nedbringas till 14 millioner rdr. Frih. Liljenerantz ansåg äfven tillgångarne vara för lågt beräknade, och att derföre 18 millioners lån var fullt tillräckligt, äfven med afseende å ett större jernvägsanslag. Finansministern var afsamma tanka i afseende åinkomstberäkningarne och visade i detalj anledningen hvarföre den kongl. propositionen och statsutskottet kommit till så olika resultat i afseende å den beräknade statsbristen, Detta föredrag mottogs med lifligt bifall. För lånesummans bestämmande till 18 millioner talade för öfrigt hrr v. Troil, Witt, Per Nilsson i Espö, Key, Hierta, Björck och Jöns Pähsson. Hr Blanche talade för en nedsättning till 16 millioner.