Aftonbladet – 30 april 1868, sida 2

vit ense om den beräkning, som för öfrigt skall läggas till grund för lånesummans bestämmande, nemligen beräkningen afdet belopp som riksgäldskontorets äldre förskotter till jernvägsbyggnaderna, i sjelfva verket utgör. Statsutskottet har nu stödt sin framställning på en i Januari månad framlagd tablå, s upptager dessa icke genom lån eller sä da anvisningar eller på annat sätt godtgjorda förskotter till 12,851,224 rdr 97 öre. Riksgäldsfullmäktiges ordförande grefve Hamilton yttrade i går afton, att det vore väl att man nu kommit till en bestämd siffra i detta fall, men att han väl skulle kunna uppgöra två eller tre andra beräkningar, som också kunde anses riktiga. Kastar man en blick på statsutskottets ifrågavarande tablå, så finner man lätt huru befogadt detta omdöme om beräkningen är. Till en början ingå deri bland de genom lån beredda tillgångarne de 5,850,248 rdr, som influtit för förlidet års korta lån, hvilket just föranledt meningsstriden om lämpligheter och befogenheten att nu vid upptagandet af ett fonderadt lån öka detta så mycket, att det tillfälliga lånet konverterades till ett fonderadt, hvarigenom den upplånta summan i sin helhet i sjelfva verket icke ökades, men den grundsatsen vore konseqvent genomförd, att jernvägarne skulle byggas med fonderade lån. Det är på en sådan beräkning som grefve Posse grundat den reservation, i hvilken han föreslagit en lånesumma, som är 6 millioner större än den statsutskottet ifrågasatt. Statsutskottets tablå upptager dessutom följande poster, som antagas innefatta kontoret tillhandakomna godtgörelser, oberäknadt de upptagna lånen, nemligen: Räntevinst å statslånefonden rdr 370,000: — Behållning af trafikinkomSte sososesssreser ren ris in ror nr rdr 700,000: — Ersättning för förskottsvis bestridda jordexpropria110303 rdr — 16,924:05. Kapital-afbetalningar å utgifna lån till enskilda jernvägsanläggningar............ rdr 1,209,816: 26. Af dessa poster är det otvifvelaktigt, att de båda sistnämnda minskat kontorets utbetalningar för jernvägsanläggningarne, och följaktligen böra, på sätt som skett, från summan af dessa afräknas. Men att man på samma sätt afdragit räntan å statslånefonden och behållningen af trafikmedlen, grundar sig icke på något sådant skäl, och vi se icke hvaruti dessa summor skilja sig från öfriga statsinkomster, som blifvit till jernvägsbyggnaderna anslagna och för hvilka man nu vill bereda riksgäldskontoret godtgörelse genom lån. Vi-tro således, att man kunde vara fullt befogad att med nämnde båda poster, eller tillsammans 1,070,000 rdr, öka den summa, som utgör riksgäldskontorets icke genom lån betäckta förskotter till jernvägarne. . Uppställer man beräkningen i öfrigt såsom statsutskottet gjort, stiga således riksgäldskontorets äldre förskotter till sossmsesserssrasersesn a rdr 13,951,224: 97. Då dertill komma: förut anvisade, men vid slutet af förra året ännu icke lyftade jernväganslag 2,950,462: samt den i gär af andra kammaren beviljade summa 4,650,000: Så UtgÖlsssrsssssssssssesrr snar rdr 21,551,686: 97. den summa, till hvilken ett verkligt jernvägslån nu kan bestämmas, i fall man icke med grefve Posse och minoriteten i första kammaren äfven vill konvertera 6-millions-lånet, då lånet naturligtvis skulle ökas med nämnde belopp. I alla händelser synes osg, att man numera icke har verklig grund, hvarken för talet 18,000,000, eller för talet 24,000,000, utan blitva båda fullkomligt lika godtyckliga. Vill man åter nödvändigt fasthålla vid den en gång af statsutskottet uppställda och såsom vi finna äfven af grefve Posse accepterade beräkning, som gör afdrag äfven för ofvannämnda 1,070,000 rdr, så minskas naturligtvis den summa, man är berättigad att såsom jernvägslån upptaga, med detta belopp. Vi ha härvid icke talat om det belopp af 4,620,000 rdr, som ytterligare erfordras för nordvestra banans fullbordande. Regeringen ifrågasatte redan i sin proposition till förra riksdagen, huruvida, om riksdagen af en eller annan anledning skulle besluta uppfagandet af ett nytt fonderadt lån, det icke skulle vara fördelaktigt att samtidigt upplåna de för alla återstående arbeten å nordvestra banan er forderliga medel, då utgörande 11,270,000 rdr. Något fonderadt lån ifrågakom ej vid förra riksdagen, och saken förföll således. I propositionen-tilldenna riksdag utgick regeringen uttryckligen från antagandet, att något fonderadt lån ej heller nu skulle upptagas, och nyssnämnda framställning kunde således icke förnyas. Men ehuru nu ett fonderadt lån verkligen ifrågakommit, hördes, anmärkningsvärdt nog, finansministern i går icke upptaga det ofvannämnda kongl. förslaget, ehuruväl samma skäl kunnat tala derför nu, som förlidet år. Vi vilja icke heller för vår del påyrka, att de för banans fullbordande ytterligare behöfliga, men ännu icke anvisade omkring 4!2 millioner skola nu inbegripas i lånesumman, emedan vi tro att detta belopp bör kunna framdeles mot inhemska obligationer erhållas, allrahelst om man bestämmer sig för att konvertera det tillfälliga lånet; men vi tro fortfarande, att det icke skulle för statsverket medföra någon skada, utan tvärtom en fördel, om man, då en låneoperation i alla fall måste verkställas, med ens upplånade hela det belopp, som, om också ännu icke formelt beviljadt, likväl de facto är det i och med beslutet om banans byggande. ———— 0 Skogsstaten i de norra länen. Med dn af K. M:ts befallningshafvandes 1 Norrbottens län gjorda förmälan, hurusom, efter utärdandet af k. brefvet den 11 Maj 1866 rörande örstärkning af skogsstaten i de norra länen, skogsstyrelsen och K. M:ts bemälda befallningsbafvande.