Aftonbladet – 29 april 1868, sida 3

(Insändt.) Om öfver-ingeniörs-tjenstens vid. rikets general-landtmäterikontor och andra landimätare-tjensternas indragning. Förslaget att må ofvannämnde tjenster har otvifvelaktigt framkallats af begär att göra en praktisk erg af den spårsamhetsprincip, som under 1867 och 1868 årens riksdagar sökt göra sig ed — åtminstone under diskussionen — och är i och för sig icke att klandra;synnerligast som detär ganska klokt att börja reformen med ett embetsverk och en tjenstemännakår, der minsta motståndet är att emötse och som ieke har vana att blifva favoriserad; men om det är klokt och med statens verkliga fördel förenligt att göra. en sådan indrågning, är en annan fråga som torde vara mycket tvifvelaktig. Hvad öfver-ingeniörstjensten först beträffar, så är det visserligen sannt, att om man af landtmäteristyrelsens berättelse fäster sig vid antalet mål och ärenden, som årligen blifvit afgjorda på öfver-ingeniörens föredragning, så är detta antal ganska ringa i jemförelse med dem som. föredragits af landtmäterisekreteraren; men härvid torde observeras, att de sistnämndes antal är ganska stort, och större än vid de flesta andra embetsverk som med landtmäterikontoret äro jemförlige, så att om de mål, hvilka nu afgöras på öfver-ingeniörens föredragning, äfven skulle Öfvorsiritag på sekreterarens, skulle denne tjensteman bli ifva alldeles för högt belastad, om äfven, såsom blifvit ifrågasatt, öfveringeniörens öfriga göromål skulle kunna utan olägenhet fördelas bland kontorets öfriga tjenstemän; men äfven härom måste tvifvel uppstå, då man erinrar sig att göromålen inom berörde embetsverk i senare tider så ökats, att för några få år sedan tvenne nya amanuenstjensters inrättande derstädes ansågs nödigt. Då man af ett af riksdagen nyligen fattadt beslut förnimmer, huru det ekonomiska karteverket vunnit rättvist erkännande, förefaller det högst besynnerligt att ingen tanke på sistnämnde verks närmare förening under samma chef med landtmäterikontoret uppstått, ty det är ju i landtmäterikontoret materialerna skola hemtas till ekondmiska karteverkets arbeten; det är ju enahanda arbetsskicklighet och samma kunskaper som fordras så i ena som andra verket, och Om man nu antager — hvad som förr utgjorde kompetens till öfver-ingeniörstjensten — att öfveringeniören är skicklig ritare, hvilket han, för att kunna leda och bedöma andras arbeten i denna väg, ovilkorligen bör vara, och dessutom eger tillräcklig kännedom i sferisk trigonometri och kartors projektion — hvad är då naturligare än att ställa ekonomiska karteverket under hans närmaåte tillsyn och sålunda göra en direkt besparing åf föreståndarens arvode, på samma gång man skulle kunna använda de krafter, hvilka möjligen vissa tider af året äro vid landtmäterikontoret öfverflödiga till ekonomiska karteverkets fromma och sålunda icke så ringa befordra detta verks arbeten, b Hvad vidare andre landtmätaretjensterna beträffa, så frågas: är det billigt eller rättvist att nu, då de enskilda göromålen börja tryta, fråntaga 24 af den 500 man starka äldre landtmäterikåren hoppet att en gång, innan man hinner pensionsåldern, komma i åtnjutande af den lilla andre landtmätarelönen, då det likväl måste erkännas att landtmäterikåren, genorå den publika renovationsskyldig