Videbark en exportartikel på Ryssland. Då vi nyligen genomgingo kommerskollegii sistutkornma berättelse. för år 1866, fönmo vå blånd landets exportvaror sistnämnde år äfven 216,292 kubikfot bark, hvaraf dock 216,147 kubikfot utgjordes af ekbark och endast 145 kubikfot af andra slag. Detta är en väsentlig brist i vår husindustris utveckling, ty om också ekbarken visserligen är ett fnperligt garfämne, så ha vi dock en vida ättare exploiterad och allmänt utbredd tillgång uppå ett annat slags bark som ganska väl skulle egna rd till exportartikel, isynnerhet på Ryssland (Petersburg och Riga), der ofantliga qvantiteter af denna vara konsumeras. Vi mena videbark. Sverges handelsbalans med czarriket ställer sig 1allmänhet ofördelaktig för oss. Hvarje ny exportartikel dit är derföre, sedd ur mnationalekonomisk synpunkt, ett bidrag till minskande af vår årliga handelsskuld till detta rike. Fjolårets sorgliga erfarenhet lär oss att icke förbise denna omständighet. Videbarksexorten, ehuru den icke gäller någon verldsandelsartikel, kunde dock utjemna några hundra tusen riksdaler årligen, om den blott ändamålsenligt ordnas och bedrifves. Denna bark är väl ett på långt när icke så godt garfämne som ekbarken, men dess uppsamling sker icke heller på bekostnad af ett ädelt trädslag utan skulle tvärtom i många fall bidraga att rensa och rödja våra busklupna ängar. Frågan är af så mycket större intresse för dagen, emedan just nu den rätta tiden, saftiden, instundar då den fattiga befolkningen på landet kunde genom samling af videbark bereda sig en om ock blott nödtorftig utkomst. En qvinna eller ett äldr. barn kan dagligen, der god tillgång på vide finnes, afskala och binda upp i bundtar så mycket bark att densamma, sedan den torkats, väger 4 lispund. I Finland, från hvars östra delar isynnerhet betydliga qvantiteter videbark öfver Ladögasjön utskeppas till Petersburg, har denna hemindustri vunnit mycket medhåll. I Wiborgs läns östra socknar kallas viden af allmogen elämä-puw, lifsträdet. Och i sanning lefver icke under fattiga värar ofta öfver hälften af församlingarne i några månaders tid uteslutande på den förtjenst barksåmlipgen lemnar. Den lilla stader Kexholm exporterar i medeltal årligen 300 å 400,000 18 videbark och betala köpmännen derstädes åt allmogen från 8 kop. (lägsta priset) ända till 15 7å 18 kop. pr lispund för god;tröskad och torr. bark. Medelpriset är 10 å 12!2 kop. lisp. I Petersburg erhålles ifrån 40 å 45 till och med 70 å 80 kop. pr pud — 38 sv. T. Skulle nu här af lj as gg också blott betalas 12 öre, ung. 5 kopek), pr lisp., så skulle dock en gvinna eller ett större barn under nu rådande arbetslösa tid kunna förtjena 40 å 50 öre dagligen. Härtill kommer dock torkningen, tröskningen och frakten till afsättningsorten. Arbetslönen blir sålunda icke stor, måhända blott 25 å 30 öre person, men bättre detta än intet. I trakten af Kuopio i Finland pk ett större handelshus, för att skaffa de nödlidande arbetsförtjenst, för ett par år sedan betydliga qvantiteter videbark till 5 kop., ung. I2 öre), pr lispund samt lär sjelf ha skördat en ganska vacker vinst, ehuru från Kuopio kan räknas 35 å 40 mil insjöväg ända till hamn vid Finska viken. Då nu rätta tidpunkten för Kppsamlin af videbark är inne, kunna vi icke underlåta att isynnerhet fästa hrr landthandlares uppmärksamhet härvid. Den fattiga allmogen skulle genom utbyte af den samlade barken lättare kunna tillfredsställa sina behof och köpmannen åter finge sin vara omsatt bättre än om han borgade ut densamma. SS Enligt nuvarande kurs 250 öre pr rubel.