Aftonbladet – 29 april 1868, sida 3

st )de franska folket, och slutar med att utropa )I hela Frankrike herrskar blott en konstant princip: lögnen! Hvad skulle ni säga om er fransyska, som kom hit till Stockholm och -sedan hon några månader lefvat med på ytar Iaf vårt sällskapslif, afgaf det fasta omdömet: I hela Sverge herrskar blott en konstant princip: lögnen! Den som tror att lifvet på och omkring boulevarderna i Paris afspeglar franska folkets lif, den bedrar sig storligen; ty der är lasten representerad af jordens alla nationer. s)Den som efter sedeförderfvet i verldsstadens I hjerta dömer Frankrike, den kommer till slut) satser, som, om de vore sanna, skulle komma rjen hel verld att rysa. -). Man behöfver blott närma sig Paris utI kanter och tränga något djupare i arbetareI qvarteren, för att finnå så mycken skarpt Re renhet och ädelhet, att man aldrig i l mer skall bruka sin tunga för att säga att I sedeförderfvet i Frankrike är större än i andra länder. Fortsätter man sedan färden genom I det herrliga landets fruktbara fält och lefver Jen tid bland vinbergens arbetarefamiljer, så Iskall man ännu klarare finna, att man icke I känner Frankrike för det att man studerat Mlifvet på kafterna i Paris. Baron Taylor, presidenten för den stora sångfest som förlidet år hölls i Paris, har låtit porträttera sig i olja och ämnar förära denna målning till Upsalasångarne. Den hedervärde baronens bild påstås vara omgifven med en ram af målade egyptiska sarkofager och sfinxer. Den gamle presidenten är i hemlandet känd för att vara en skämtare, och när han så der omger sig med sarkofager och sfinxer tänker han troligen först att ge de lärda fakulteterna i Upsala något att fundera på, och sedan hoppas han väl att i en framtid få bli katalogiserad som konung af Egypten. För att hjelpa mina landsmän att tyda den spetsfundige gubbens gåta, vill jag säga hvad jag tror att den betyder. Så hör då: Taylor är Frankrike midt ibland frihetens sarkofager och vaktadt af kejsardömets sfinxer. Hvad skola väl nu Upsalasångarne göra för att visa sin artighet igen? Bäst vore kanske att måla dem alla på en tafla, som en skara sjungande serafer i en sky, och sedan måla ramen med de svenska färgerna. Det skulle bestämdt sätta flera myror i hufvudet på baron Taylor än Upsalastudenterna få af hans infall med sfinxerna och sarkofaerna. Hafvudbry har också svenska staten, och en af dess svåraste uppgifter för närvarande är, hur den på något fint sätt skall blifva af med vår vestindiska koloni, ön. S:t Barthelemy. Riksdagen har beslutit en skrifvelse till K. M:t derom, att staten så fort som wöjligt måtte göra sig af med den ifrågavarande ön, om också det sker utan några synnerliga fördelar. Dock gör riksdagen det förbehåll, att försäljningen måtte ske på ett staten värdigt sätt, och först efter befolkningens hörande, En talare i första kammaren lät till och med förstå, att man vore hågad att skänka bort hela ön, om man blott finge rätt på någon som vill ha den. Kan ske att ni skulle vilja ta emot den som present? Den kan alltid vara bra till sommarnöje eller något dylikt: Och tänk hvad det skulle klinga bra att säga: Nej, nu är här tråkigt i Stockbolm och jag reser ut till min vestindiska ö. När ni sedan kom dit ut, så kunde ni göra er till kung, ja till: och med eg ett kejsardöme S:t Barthelemy. ller, om ni är republikan, kan ni der inrätta en mönsterrepublik, efter hvilken de störa staterna kunna bilda sig när de en gång hinna inyndighetsåldern och blifva mogna för sjelfstyrelsen. Skulle, oaktadt alla dessa fördelar, ingen vilja spekulera på S:t Barthelemy, så har jag stor lust att anmäla mig och taga ön i besittning för ett välgörande ändamål. Den skulle nemligen då bli en tillflyktsort för den svenska teatern och dess artister. Jag skulle der proklamera en fri artistrepublik, ty alla hafva fått nog af den kungliga styrelsen. En nationalteater skulle uppbyggas i staden Gustavia och reguliera lu bedoncsrosar arraneras mellan nämnda stad och Stockholm. måle icke ni åt mitt förslag, ty det kan jag försäkra er, att om de svenska sångar någonsin skola kunna påräkna en ristad, så blir det visst förr i Vestindien än här i hemlandet. På S:t Barthelemy skola vi också införa rösträtt eh capita, och då får gamla Sverge stå och blygas vid sidan af vår unga friska republik. Då skola vi bjudå till oss den lika rösträttens fiender och säga till dem! Se bär ett prof på de resultater hvartill man kommer, då man ger hvar medborgare den rätt honom tillhör och icke mäter menniskans värde efter guldets måttstock. Hvarje medborgare här är en lycklig och tänkande man, derför att han är medveten om att han eger ika stora frioch rättigheter som alla anIra, men hur är det väl Hos er, som envist hållen fast vid den nesliga orättvisan att penningen skall högre uppskattas än förtjensten? Vid denna fråga skola krutgubbarne blekna och utropa: Trindskallar ä vi allihopa! Men icke nog med att männen på S:t Barthelemy skola erhålla lika rättigheter, vi skola också bryta den fördom, som inom de flesta samhällen nekar qvinnan att utsträcka sin verkningskrets till de ställningar inom let politiska och sociala Jifvet, som hitintills uteslutande varit reserverade för. den fysiskt starkare delen af menniskoslägtet. m, vid det kommande presidentvalet inom den nya republiken, bland kandidaterna finnes en qvinna, som öfvergår sina medtäflare . praktisk duglighet och sann själsstorhet, så skall hon och ingen annan intaga presilenitstolen. Den enda olägenhet man kan frukta är utt den nya staten i en hast blir så öfverogfolkad, att den skulle nödgas stöta tillpaka mången som längtar att kasta sig i less famn. Derför vore det väl kanske bäst, utt alla unga och friska viljor förenade sigi len sträfvan, att här hemma på fosterjorden kämpa med de gamla fördomarne tills vi vinna den terräng vi behöfva för att kunna andas fritt. Striden blir hård, men vi skola hålla modet uppe med den tanken, att ju större hinder är att öfvervinna, ju större blir segern. Richard. PUSS ONECARE (Insändt.) stiftstyrelse, skolråd, läroverksstyrelse och skolstadga. IT. : B. Förändring af bestämmelserna i afseMA Rå skadan a nvdfirande: nah fallelalo nm kr rå ber brat tr igt ft e nn tje pet fira Hb ar on AR RA prte få ft bön rd ot le NE TA fa RN Jr Jet BR ft