Aftonbladet – 17 april 1868, sida 2

— Tillståndet i Norrland. Skellefteå Tidning för den 8 April meddelar följande rörande ett, under landshöfding Almquists ordförandeskap, hållet sammanträde med socknens kommunalnämnd, undsättningsoch nödhjelpskomitcer: Sammankomsten öppnades af landshöfdingen med förklaring, att han hållit dylika sammankomster med de flesta kommuner inom länet, för att få utrönt, huru undsättningsoch gåfvomedlen blifvit fördelade, samt om kommunerna trodde sig kunna under April och Maj månader reda sig med undsättningsbidragen och de af länets nödhjelpskomite utanordnade månatliga understöden, bvilka senare ensamt för denna kommun uppgå till den ansenliga samman af 2400 Ze i månaden. Kommunens I rande medlemmar ansågo likväl att dessa bidrag icke voro tillräckliga, då man befarade, att den svåraste nöden ännu återstode, isynnerhet som skogsförtjensterna, hvarmed en stor del af befolkningen selsatt sig under vintren, nu kunna antagas v slut; och då de derpå ej kunnat förtjena mer, än hvad som för dagen tgått; hvartill kommer att äfven de bättre lottade, som hitti. annat gifva något åt de bettlande, numera måst i allmänhet dermed upphöra för att kunna reda sig sjelfva; befarades att nöd skulle blifva vida större under denna och nästföljande månad, än den bittills varit. Tillföljd af dessa omständigheter lofvade landshöfdingen söka tverka, det kommunens månatliga bidrag från inets nödhjelpskomite skulle ökas till 3600 rdr. Socknemännen voro icke böjda för att upptaga något nytt lån, emedan socknen redan förut h tade i en ansenlig skuld; hvaremot önskan uttalades om ansökning af ytterligare understöd af statsmedel utan återbetalningsskyldighet. Landshöfdingen upplyste dock attisistnämnda afseende icke vore någon förhoppning, emedan statskassan redan vore alltför strängt anlitad. I afseende å beredandet af arbetsförtjenster ansågs, att inga andra allmänna arbeten, än de m förut vore beslutade, kunde för närvarande jretagas. Hvad sädeskorn beträffade, så vore behofvet stort, man ansåg att 5000 tunnor vore oundgängligen nödvändiga. Derjemte beslöts att fyra centner roffrön skulle inköpas för att utdelås bland befolkningen, med vilkor att detsamma utså. Inom hvarje by borde dessutom ett par personer hafva tillsyn deröfver att det sädeskorn, som anskaffas verkligen blifver för afsedda ändamålet användt och icke uppätes. Vidare upplystes, att dödligheten inom församlingen icke har varit större än vanligt under detta år utan, förunderligt nog, mindre samt att endast nåd tre personer troddes hafva dött till följd af svält.