nollor, och... och... hm! min kusin T. erbjöd mig att bli bränvinskontrollör, fastän han inte höll ord, den förrädarn. Således, nödvändigheten bjöd mig stanna der jag var och qväfva min smärta eller bära den som en man. Den något sökta känslofullhet som den gamle herrn inlade i sin patetiska harang tycktes väcka ett pinsamt intryck hos hans dotter. Med ansträngning bekämpande sin rörelse återtog hon: Jag fick inte veta om edra önskningar öfverensstämma med min älskade mors, i afseende på vårt hem för framtiden. Vårt hem... Hm! ja, visserligen vore det angenämast att få vara tillsammans, men jag vet, fan ta mig -— aj, ursäkta mig! — jag vet inte hr det skall gå till... Jag hade tänkt öppna en läroanstalt för flickor i någon småstad. Sök dig hellre en telegrafsyssla eller ett. postkontor. Man har sagt mig att jag är för ung att: söka en dylik plats, men ni sjelf, min far3 Förgäfves! Jag har friat till både tele-grafen och postverket, men fått korgen. Der gå de förbannade — ursäkta! — de välsignade fruntimmerna i vägen för oss, stackars knektar, och jernvägen, den har nu en gång för alla blifvit en reservoir för kuggade studenter. Jaså!... hml... du är för ung till en sådan förtroendepost som att bli postgamma. .. Jo, jo!... det är allt en käringsyssla; du kan således ändå alltid ha en sådan i expektans. Jag får be dig ha mig i nådig åtanka, när du kommer i ditt rike, om t. ex. du skulle Behöfva ett biträde; förutsatt att du icke slår dig ned alltför långt från Stockholm. Gillar min far mitt förslag att egna mig åt undervisning.? Till en del. Det vill säga, du måste