Aftonbladet – 16 april 1868, sida 2

UTRIKES. FRANKRIKE. Efter Preussens segrar i Tyskland och i nledning af de farhågor, som dess deraf fölande maktutvidgning förorsakade i Frankike, började bland bergsbefolkningarne uti jstra Frankrike, i departementena Vosges, Aisne och Iscre, militäriskt organiserade friliga kårer bilda sig till nämnda områdens rsvar i händelse af fiendtiigt anfall. Under någon tid voro dessa frivilliga kårer my populära, regeringen gynnade dem och kejsaren höll till och med revy med dem -bland dessa, som under verldsexpositionen besökte Paris. Men sedan den nya militärorganisationen kommit till stånd, ville regeringen icke längre tillåta kårerna att konstituera och styra sig sjelfva, utan började blanda sig i deras angelägenheter, utse befäl åt dem 0.s. v. Från den stunden var det slut med den nya institutionen. Så länge hon fick obehindradt och frivilligt utbilda sig, blomstrade hon upp; men regeringens oklokhet har nu qväft det vackra fosterländska företaget i dess linda. De redan bildade kårerna hafva nemligen beslutit att upplösa sig, trots prefekternes alla bemödanden att afrada dem derifrån. NORD-AMERIKA. Det sedan någon tid gängse ryktet att general Hancock, hvilken anses som en varm anhängare af presidenten, skulle bli utnämnd till befälhafvare öfver det nyskapade Atlantiska militärdistriktet, med högqvarteret i Washington, har nu bekräftat sig. Ett telegram till Independance Belge berättar nemligen, att öfverbefälhafvaren general Grant, på presidentens befallning, utnämnt honom till denna post, samt att Hancock mottagit utnämningen. Samma telegram berättar äfven, att i kongressen en resolution blifvit föreslagen, som ifrågasätter presidentens rätt att skapa ett nytt militärdistrikt. Frånvaron af all starkare rörelse i sinnena, med anledning af rättegången mot presidenten, och det fullkomliga lugn hvarmed förhandligarne sjelfva föras, är tydligen för en stor del af den engelska pressen en stor öfMM DA mA mm hp och verraskning; ty mänga hade invaggat sig i den tron att det i seraten skulle komma till lika häftiga scener som i det franska konventet, eller till en blodig konflikt mellan den beväpnade makten och kongressens anhängare. Sjelfva Times, som eljest ej är benäget att betrakta de amerikanska förhållandena med blida ögon, tillstår till hälften att hon misstagit sig isina förutsättningar. Karakteristisk, märkvärdig och utan exempel i historien, så skrifver den stora Londontidningen, framstår denna rättegång derför att den rör sig på rent laglig mark. I fordna dylika fall hade anklagelserna mot ett statsöfverhufvud alltid karakteren af ett statseck, som sköt författningen åt sidan. Så tegången mot Carl I och Ludvig XVI Times erkänner. vidare att senaten hittills bemödat sig att fälla en opartisk dom öfver presidenten. Visserligen hade den anklagades försvarare ej fått sig beviljadt det långa anstånd de begärt, men det uppskof som beviljats dem, hade dock varit tillräckligt för anskaffande af alla nödvändiga bevismedel. Enligt ett telegram till: Newyork Tribune från Washington skulle det ej vara omöjligt att unionens sändebud i London, Adams, som begärt sitt afsked, komme att på denna plats efterträdas af ett fruntimmer. Telegrammet lyder ordagrannt: Mrs Frances Lord Bond är namnet på det fruntimmer som eftersträfvar äran att representera den amerikanska regeringen i England. Redan sedan flera månader har hon sökt förmå presidenten att gifva henne platsen, dock har det, oaktadt understöd från många kongressledamöter af alla partier, ej lyckats henne att erhålla platsen, Nyligen har hon dock från vicepresidenten Wade erhållit ett bref, som varmt örordar hennes kandidatur. För närvarande är hon ifrigt sysselsatt att utverka den till platsen designerade MClellans förkastande, och skulle detta lyckas henne, så skall, efter hennes egen mening, presidenten utnämna ve anka MT EO SE FANSEN SE RET