Aftonbladet – 15 april 1868, sida 3

Terund, som, 1 tillämpningen, i allmänhet oberoende af menskliga missbruk. —m— PTE AES PENRSETDA i (Insändt.) Stiftstyrelse, skolråd, läroverksstyrelse och skolstadga. ,(Representationsreformen var i och för sig ke ett ändamål, efter hvars vinnande nationen och dess representanter skulle lägga händerna i kors och anse allt dermed väl äldt; den var tvärtom endast ett medel för att lättare kunna genomföra alla de reformer, af hvilka vårt föråldrade samhälle är i så stort behof. Den förvåning säkerligen i . erfarit deröfver, att. så litet utden förflatna riksdagen i af: ende på behöfliga reformer, skall utan tvifvel förbytas i andra känslor, om äfven den nu instundande i detta fall går spårlöst förbi, och kommittenterna skola nog vid nästa period veta att ersätta de liknöjda eller sagda ombuden med andra, som utan rädd, med allvar och kraft, beträda reformernas. bana. Men örra riksdagens Jedaandra, innan de I på allva att begagna sig af den makt, som blifvit dem anförtrodd, icke blott för att bevilja nödiga medel till statsmaskinens gång, utan äfven för att förenkla denna 1 ) och på denmma tillämpa de påkalJas af det utvecklin tionen nu befinner sig; detta stadium är nemligen ett helt annat än det, da def en i maskinen insattes, af hviika likväl enl tor del ännu i oförändradt skick äroibr Då ins. hoppas att riksdar stadium, rå hv ns ledamöte cko äro nog sjeltgoda för att icke med nöje höra sina kommittenters önskningar uttalas, har han trott det icke vara ur vägen att på detta sätt till deras bebjertande framställa : ag till några reformer, hvilka för hvarje ur, som går, visa sig vara mera och mera nödvändiga. i Å. Afskaffande af nuvarande konsistorier: h domkapitel, samt inrättande af en ny stiftstyrelse. X Det oegentliga deruti att stiftets styrelse skall bestä af skollärare har länge varit insedt och beklagadt af både prester och lekmän, till och med af sjelfva dess ledamö Tivarföre en lektor i matematik eller historia, som icke är och aldrig änmar bli prest, mera n hvarje annan leknian skall vara förman för och domare öfver stiftets presterskap, är omöjligt att inse. Presterna hafva i denna styrelse inga andra representanter, än biskopen och teologie lektorn, och ehuru dessa äro prestvigda, sakna de dock i allmänhet all praktisk erfarenhet i en i mångahanda göromål oc h SS eloment utgöres a verkl reder som i det andliga kallet och nom egen ningar. Regeringen dom och kan säled möter; skulle de tillsättas af styrelsen endast ett eko af hans vi b ö f Man kan häremot relse och icke en representation, som skall ästadkommas, n men i våra dagar måste ma Sker icke så, måste styrelsen hafva bredvid sig en representation, hvilket för stiftet blir onödigt, om styrelsen vä Dä alla prester inom stiftet hafva samma iutresse att få en god styrelse, är det biligt och kanske till och med nödvändigt att alla prester, både befordrade och obefordrade, deltaga i valet. Deremot, torde valbarheten inskränkas till kyrkoherdarne, hvilka böra hafva den örsta erfarepheten och den största sjeltndigheten. De presterliga ledamöterna ostgörir g inom sina för unlingar bör icke Dehöfva lida af deras deltagande i styrelsen, lå dels deras antal icke behöfver vara större, än att adjunkter kan bestås dem, dels styns sammanträden kunna lämpas efter deras tjenstgöringsdagar. I våra dagar, då iekmän deltaga i rikets kyrkomöten och kommunernas kyrkoråd, tå-; ter det sig icke göra i lä ngals dem från deltagande älven i stiftets styrelse. Lektorerna äro hvarken prester eller lekmän, eller kanske rättare litet af hvarje; de äro: icke nog prester för att representera stiftets presterskap, men icke heiler nog leka att i domkapitlen medföra den sjelfständighet och oparti: äro nödvändiga för att äfven nes rätt skall blifva bevakad. Stiftstyrelsen bör derföre bestå till hälften af lekmän, tillsatta genom val, och då deras fåtalighet gör att de svårligen kunna utses direkte af församlingarne, är det bättre att såsom valkorporation begagna en institution, som redan finnes, nemligen landstinget, än att för detta ändamål skapa nya sam-l; mankomster af valmiän och elektorer. Så länge stiftstyrelsen har dom rätt i vissa mål, är det nödvändigt att den till sitt biträde har en jurist, hvarföre. de nuvarande konsistorienotariernas platser i mån al afgång besättas med jurister. Dessa stiftsnotarier, hvilka böra af regeringen tillsättas enligt för. slag, som af s ftsstyrelsen upprättas, böra eza stämma i styrelsen, samt skyldighet att yttra sig till protokollet i alla juridiska och ckonomiska mål. Då den här afsedda stiftsstyrelsens verkumhet endast skulle omfatta kyrkans och örsamlingarnes andliga oeh ecklesiastika anuelägenheter, faller det af sig sjelf, att den ke komme att hafva någon befattning med skolorna inom stiftet. Mm om ms ke mt re Am ME Sn a