Aftonbladet – 14 april 1868, sida 3

-jemellan och ett ändamålsenligare ordnand af arbetet inom desamma — i hvilket här seende utskottet förordar byråindelningen — dels genom att från regeringens händ!äsgnin skilja sådana mål, som icke genom sin natt nödvändigt höra dit och som lämplige kunna dels blifva föremål för andra myndig heters behandling, dels stanna hos lägr myndigheter. För att bara väg för dessa reformers ge nomförande föreslår utskottet att alla be stämmelser om departementens antal och nam böra ur grundlagarne försvinna och göras til föremål för en af konungen och riksdagen den ordning 87 regeringsformen föreskrif ver, stif ad 1 ; I sammaänhang hvarmed ut skottet föreslår uteslutande ur grundiagarn af stadgandet såväl om den högre värdighe som endast af historisk grund är tillagd che ferna för justitieoch utrikes-departementen som ock om de öfriga statsrädens rang. Jemväl K. M:ts förslag om rättighet för konungen att uppdraga vissa ärendens afgörande åt departementschef, afstyrker utskot tet, dels emedan det uti det kongl. grundlagsförslaget förekommande uttrycket: till konungen inkommande ärenden synes kunna gifva upphof till olika tolkningar, dels emedan det icke synes utskottet lämpligt, att konungen skulle kunna skiftesvis gifva och atertaga ett sådant bemyndigande för departementscheferna, samt att detta möjligen kunde blifva för den ena departementschefen vidsträcktare än för den andra, hvarjemte utskottet tällt sig att ett dylikt bemynligande skulle kunna utsträckas till ett omang icke öfverensstämmande med andan i våra grundlagar. Hr v. Schultzenheims förslag att ett af tatsråden skulle förordnas till ordförande i atsrådet, förklarar sig utskottet anse mindre yckligt valdt, då, enligt grundlagarne, ingen innan än konungen är ordförande i statsrådet, wvaremot utskottet, å sin sida, anser att kounen bör kunna utse en statsminister bland amtliga sina rådgifvare, dels emedan det synes impligt att konungen med en sådan värdighet itmärker den bland sina rådgifvare, som han nser böra bland dem intaga främsta platsen, els emedan de nämnda förhållandena förutta tillvaron af en svensk statsminister, så inge Norge enligt sin grundlag skall ega en mbetsman med denna värdighet. I öfverensstämmelse med ofvanstående täller utskottet härefter sitt förndrad ordalydelse af åtskilliga 1 regeringsformen, riksdagsordningen och yckfrihetsförordningen. Samma utskott har afstyrkt hr Säves förag om att riksdagens justitieombudsman mt fullmäktige i riksbanken och riksgäldsontoret måtte väljas allenast hvart tredje då efter nya val af ledamöter för hela idra kammaren riksdagen sammantridt.