-— Olyckshändelse. I rapport till konungens befallningshafvande i Westerbottens län omtalar kronolänsman Nordenstedt i Dorothea socken följande sorgliga händelse: Genom fattigvårdsstyrelsens härstädes försorg skulle Nils Erssons i Granberget lille son Amandus, emellan 3 och 4 år gammal, fortskaffas till sina föräldrars hemvist i Granberget i Tåsjö socken. Bonden Erik Johansson i Österormsjön hade åtagit sig att öfver den omkring 1, mil långa skogen mellan Löfstrand och Granberget bära gossen på skidor. Onsdagen den 26 nästlidne Februari skedde afresan från Löfstrand, men på eftermiddagen började det snöa, och blef ett det förfärligaste yrväder, så att Johansson förlorade kosan och måste tillbringa natten i en höhässja eller stack. Dagen derpå fortfor samma yrväder, och Johansson visste ej, hvaråt han skulle ställa kosan för att komma fram. Det arma barnet, som redan under natten börjat frysa, kunde ej längre motstå kölden och den genomträngande blåsten, utan dog vid middagstiden den dagen. Johansson, som, för att rädda sitt lif, måste lemna det döda barnet, fortfor att färdas, så mycket krafterna tilläto, utan att likväl den dagen framkomma till Granberget eller något annat ställe. Den andra natten måste äfven tillbringas i en höhässja. Den tredje dagen,som var fredag, blef vädret någorlunda vackert, så att han kunde rätta sig och lyckades den dagen, utmattad och förfrusen, komma fram fill Granberget. Johansson torde för sina återstående dagar hafva förlorat sin helsa — Tillståndet i Dalarne. Från Falun skrifv Efter det landshöfding de Marå återommit från sin resa till länets norra af nästlidne års missvä mest lidande trakter, a företagits i ändamål att om den nuillningen derstädes och om användandet undsättningsmedel personligen inhemta underrättelser, egde förliden tisdag sammanträde rum emellan länsstyrelsen och den undsättningskomitö, som bär i staden år bildad för insamling