Aftonbladet – 8 april 1868, sida 2

STOCKHOLM den 8 åpril. Rysk uppriktighet. Till hvilken yttersta spets af hätskhet ryssarne drifvit sitt handlingssätt emot Polen, kan bland annat inhemtas äfven deraf att, medan czarens regering utstrukit Polens namn ur nationaliteternas synliga led, de ryska tidningarne, icke nöjda härmed, äfven sträfva efter att utstryka sjelfva namnet ur sina spalter. Sålunda ha en del af de ryska bladen redan någon tid begagnat benämningen Weichsel-guvernementerna i stället för Polen. Vid tal om de tio Weichsel-guvernementerna har tidningen Golos (Rösten) bland annat djerfheten att framträda inför allmänheten med fraser af följande klang: Många af de ukaser, som afsågo förvaltningsförändringar af ett eller annat slag i det fordna konungariket Polen, inleddes med den förklaring att det öppna ändamålet var: att der leda angelägenheterna till en organisk förening med kejsaredömets öfriga delar. Bladet fortfar vidare: .Häreiter kan Ryssland vara lugnt; det såkallade konungariket Polen sammangjuter sig organiskt med det allmänna fäderneslandet.— Nu uppräknas några vidtagna åtgärder i syfte att från Warschau bortflytta de centrala förvaltningsbyråerna, hvarpå Rösten fortsätter: IHela raden af vidtagna åtfeder leder oundvikligen dertill att minska arschaus alltför stora betydelse. Det är intet tvifvel underkastadt att Warschau blir nedtryckt till rangen af en vanlig guvernementsstad och frågan gäller blott huru många embetsverk skola bli qvar i Warschau; vi anmärka härvid att hvarje äfven det ringaste steg med afsigt att förminska Warschaus centrala betydelse sker till Rysslands afgjorda fördel, då deremot hvarje åtgärd som föranleder bibehållandet af Warschaus allmänna betydelse för de tio Weichsel-guvernementerna, leder rakt till skada för Ryssland. Hvarje sådan åtgärd kommer att upprätthålla det gammalmodiga hjernspöket af detta olyckliga lands avtonomi (!) kommer att underhålla småadelns förhoppningar och följaktligen också upptända schlächtzernas (småadelns) passioner, hvilka redan tillfogat oss (sic!) så mycket ondt och fortfara att göra oss skada, i det de uppväcka mot oss ett, om än icke materielt, så dock moraliskt korståg från hela Europas sida. Ett sådant språk behöfver inga kommentarier. Våldsverkarens hån talar här -från hvarje rad, liksom det å andra sidan icke kan nekas att en sådan stöt emot Warschau är riktad emot Polens hjerta och att den påbörjade decentralisationen af förvaltningen mäktigt skall arbeta ryssarne i händerna, i ändamål att splittra till och med det passiva motståndets krafter. Och detta allt åser Europa väl icke lugnt, men tåligt. Huru länge skall det räcka innan panslavismen i öppen handling utsträcker sina griparmar till de östeuropeiska slaverna eller — hvarje svenskt hjerta ryser dervid — qväfvande trycker sin ram på det ärliga finska folket, troget i åminnelse för Sverge, men godtroget en tid bortåt i sitt förhållande till Ryssland. Katkoffs åsigter uttalas ganska oförtäckt och den rådande nöden i Finland har icke bidragit att höja folkets sjeltkänsla. Vi förtvifla ingalunda om en ljusare framtid för vårt fordna brödraland, men dåraktigt vore att neka det utsigterna äro mörka. Det är ett sorgligt öde, som drabbat eller hotar flertalet af de folkstammar, som czarväldet lagt under sin tonga spira.