Aftonbladet – 8 april 1868, sida 2

Om aftonen den 14 Augusti såg han det för första gången, och följande morgon kl. 9 var hans fartyg omkring 18 (eng.) milutanför detta fasta lands yttersta vestra kust. Han sag det tydligt och fann, att det måste ligga på 709 64 nordlig latitud och 1789 30 östlig longitud. De lägre partierna af landet tycktes vara betäckta med vegetation. Man såg alls ingen snö, men till följd af de flytande ismassorna mellan landet och fartyget vågade kaptenen icke närma sig kusten, utan seglade ostligt långsåt detta land hela dagen den 15 och en del af den 16 Aug. Den 16 var det klar luft, och landets mellersta och östra partier syntes tydligt. Midtpå det höjer sig ett berg, som ser ut som en slocknad vulkan. Det är omöjligt att säga, hur långt landet sträcker sig mot norr, men man kunde se bergsspetsar skjuta upp så långt ögat kunde nå. Efter allt utseende tyckes landet vara bebodt. En mängd hvalrossar funnos i närheten. Kusten såg grönare ut än det asiatiska fasta landets och i allmänhet mera beboelig än trakten vid Point Barrow, vid Mackenziefloden eller vissa delar af Grönland under nordligare breddgrader. Något åt vester ligger en annan udde, som företer en märklig anblick. Toppen och sluttningarne äro betäckta med en omätlig mängd liggande eller lodrätt stående pelare; några af dem likna pyramider, andra äro större upptill än nedtill. Det kringliggande landets karakter, hvilket endast visar sig för ögat som branta sluttningar, men är en vågformig slätt, ökar det egendomliga i anblicken at dessa pelaremassor, hvilka icke utgöra en oafbruten sträcka, utan tvärtom, liksom de Keltiska minnesmärkena, visa sig i grupper af 15 till 20 stycken, spridda öfver en stor yta. Man märkte en stor svart fläck på sluttningen af ett utaf dessa berg, och trodde sig kunna se att det var kol. Den omgifvande jordmånen var betäckt med vegetation. Från den 175:te till den 170:de längdgraden kan icke något spår af djurlif upptäckas i vattnet. Man finner hvarken skälhundar, hvalrossar, hvalar eller infusionsdjur af något slag. Vattnet är här lika blått som: Stilla hafvet, ehuru hvalfiskfångarne aldrig ha funnit öfver 15 till 18 famnars vatter på 40 (eng.) mils afstånd från land. Detta fasta land, som blifvit sedt af kapten Philips. förande Monticello, och af kapten Biver, förande Nautilus, hvilka sågo det vester om Herald-Island, på 72:dra breddgraden, har a hvalfiskfångarne fått namnet Wrangelsland till dens ära, som först har förutsagt dess tillvaro. ed