Aftonbladet – 4 april 1868, sida 3

ANUUllUvlat I VvaAUue paldis UC AUVJe. AI VIDeT ropen hafva skallat både natt och dag, så att det gifvit eko ända upp i fjellen, och på gatorna hafva långa processioner tågat upp till slottet för att betyga sin glädje öfver att återse kongen kry och rask. Måtte H. M:t blott icke ha erfarit samma känslor som Kung Pudel när denne trött efter resan måste taga emot hundratals deputationer. Under det att man i Norge festligt firar en tillfrisknad konung, firar man i Westerås en konungs dödsdag, också med pomp och och ståt. En tidning från Westerås innehåller nemligen följande notis: Gustaf III:s dödsdag firades af ungdomen med sång och flaggning på Djekneberget. Flaggning på half stång brukas vid sorgefester, men ingenting i notisen ger anledning att tro annat än att flaggorna svajat högt vid flaggtrissorna och att man haft ea riktig glädjefest. Westeråsboarne ha då på senare tider blifvit de rödaste af alla röda jakobiner som dansat på en konungs graf. Hvem hade kunnat tro det, om den lilla staden vid Svart-åns strand! Afven på andra håll väntar man sorgefester, der det kommer att gå lustigt till, fester till minne af Pepita dä Oliva, den ryktbara dansösen, som nu lagt sina ben till den eviga hvilan. Alla den högre danskonstens utöfvarinnor skola församla sig och i den nyare balettstilen göra några luftiga språng, som för vulgära ögon se rätt lustiga ut, men som enligt balettkompositörens försäkran äro uttryck af den mest hjertfrätande sorg. En glad nyhet har kommit från Afrika. Man har upptäckt ofantliga guldfält, som göra Californiens guldstoft till en pris snus. Redan talar man om att äfven härifrån en last utvandrare skall afgå till det förlofvade landet. Vid första underrättelsen kände man sig något obenägen att vandra 1000 mil in i landet, men snart fann man att det måste vara engelska mil och det förändrar betydligt saken. Skulle underrättelsen om de ändlösa guldslätterna bekräftas, så hoppas ja; att få resa dit som korrespondent, och derpå skulle läsaren vinna, ty då hade jag alltid ett och annat guldkorn att bjuda på. Afrika är dessutom ett mångsidigt land och den som inte är hågad för att plocka guld i solhettan kan slå sig ned i republiken Liberia, som Laboulaye beskrifver i sitt nya arbete Kung Pudel. Tänk er ett land der man har fri kyrka, fri skola, fri press, fria banker, fri kommun, milis och jury! Det är lycka att det ligger så långt aflägset från oss att vi nästan säkert äro skyddade för denna smittosamma frihet. Om Europas regenter gjorde rätt så skulle de skicka ut en expedition att med eld och svärd förgöra detta farliga samhällsfrö i sin brodd. Ty hur skall det väl gå om Laboulayes profetia blir verklighet, att Liberia skall utveckla sig och i en framtid omfatta hela Afrika? Jo, de fruktansvärda frihetslärorna skola då sprida sig öfver till gamla verldens jord och tillintetgöra våra herrliga institutioner. Hvilken outsäglig jämmer, hvilket förskräckligt elände! Det skall då icke längre finnas en privilegierad Gud, som en stats medlemmar måste tro uppå, och menniskorna skola ega frihet att skapa sig en religiös öfvertygelse efter eget behag. Fasansfullt! Skolan skall icke längre vara fastnitad vid en statskyrka, som formar de unga själarne till det gamla beståendes försvar. Rysligt! Pressen skall ega frihet att så långt den vill sträcka ut sina eldtungor... men nej! låt oss hoppas att så icke skall gå, låt oss vända våra blickar från dessa gräsliga framtidstaflor och i stället se på den lycka vi gudskelof ännu ega qvar. Vill reformerna här höja upp sina gemena hufvuden, så ge vi dem ett slag så att de domna. Vår sista seger var då vi fingo behålla vårt gamla kära bysättningsstraff, åtminstone till någon del. I glädjen har öfverståthållareembetet tillkännagifvit, att de på stadens bysättningshäkte befintliga bysatta personer, från och med den 1 April skola erhålla 47 öre om dagen, i stället för 27 öre, som hittills varit deras dagliga underhåll. Hvem vill inte på sådana vilkor blifva bysatt? Från bysättningen till kongl. teatern är icke långt och derför taga vi ut steget utan omvägar. Vattendragaren har ändtligen gått öfver scenen efter sin långa hvila. Publiken l: helsade honom lifligt och gaf rättvisa åt hr Sandströms herrliga stämma. Grefvinnan (fru Mina) tog lejonparten af applåderna, men ändock blef det mycket bifall öfver för de öfriga medspelande. Hamlets framgång vid den senaste representationen har kommit styrelsen på den tanken att bjuda publiken på något mer af den store mästaren. Richard den andra har derför fått order att hålla sig färdig att rycka fram vid bästa lägliga tillfälle. Har ni ännu varit I Helsingland? Då bör ni en afton ställa kosan upp till Södra teatern, som bjuder på scener ur folklifvet vid Ljusneelfvens strand. Det ligger något friskt och naturligt i dessa taflor, som derför också hvad man kallar slagit an på publiken. Man vakar gerna med hela natten i vakstugan, der det går lustigt till, och man tycker si riktigt andas lättare när ridån går upp och visar det herrliga norrländska landskapet. Den förut alldeles okände författaren, hr Ekström, har med detta förstlingsarbete gjort en debut som i många afseenden kan kallas ovanligt lyckad. . Sedan de landtliga taflorna rullat förbil: åskådarens blickar, kommer En herre utan frack och narrar publiken att skratta af hjertans lust. Denna lilla efterpjes är ett ; skämt utan anspråk på att vara något annat, och om man också kan säga att det är en bagatell, så måste man tillägga att det!! är en rolig bagatell. 1 Alla, som äro hågade att se hur Stockl holm tar sig ut nattetid, gå när qvällen( kommer till Vaudevilleteatern. Asigterna äro 1 delade om författaren till Stockholm nattetid, i hr Jovial, har lyckats eller icke med sinas hufvudstadsscener. Man kan icke begära ! att våra smärre teatrar skola spela Shakspeare, Schiller, Molicre, Calderon och Hol-s berg? Och så länge deras små resurser! tvinga dem att hålla sig till den repertoirS 1 s 1 1 1 I E f 1 c som spelas på alla mindre teatrar i Europa, så böra de icke mätas efter den högre kritikens måttstock. Göteborgs nya teater har från 1867 en kassabehällning af 398 rdr 50 öre, Det är visserligen ingen briljant affär, men det är dock bättre resultat än vår förnämsta teater någonsin kunnat uppvisa. Göteborgsteaterns framtida planer tyda på att Thalia i rikets andra stad snart skall få ett stadigvarande hem. I början af Juli ämna några af ope-. rans artister gastera der, och sedan kommer en del af dramatiska teaterns artister att gifva en serie föreställningar. Men hvem som derefter skall intaga scenen är ännu icke bestämdt, sedan det misslyckats att skaffa abonnement åt direktör Gaudelius och un-) derhandlingarne med kongl. teaterstyrelsa, ik od önskadt jösul at. tr öteborgaras begärde att kongl. skulla i höst etablera en Ålialafdeluing 1 deras stad, men deras önskan har ej kunnat villfaras. Hvarför är svårt att utgrunda. TR nes ha boriljat 2033 SOC Jå ötverlöd, till oxempel en sekre-1 terare och en inspektör för att styra filial-S afdelningen, Ng 1 Men Göteborgarne låta icke afskräcka sig ; 1 t ar några korsade planer, och nu är en komite af sju personer nedsatt för att, kosta hvad det vill åstadkomma nåoot vriktiot! a