Aftonbladet – 4 april 1868, sida 2

Beräkning af spanmålsskörden. Statistiska centralbyråns ihärdighet och det tillmötesgående, dess bemödanden i allmänhet synas ha rönt af hushållningssällskapen, ha vi att tacka för den ej längesedan färdigblifna vackra volym, som innehåller den första jordbruksstatistik för vårt land. Med de brister, från ett nytt företag oskiljaktiga, denna statistik må förete, är den dock ej blott i och för sig högligen intressant och upplysande, utan ock ännu mer lofvande för framtiden: man får det intrycket, att hvarje följande berättelse kan och skall blifva allt bättre, i samma mån som arbetet fortgår och de hufvudsakliga resultaterna af äfven denna del af näringarnes statistik hinna något populariseras och intränga i det allmänna föreställningssättet. Redan nu borde man, sedan maskineriet för dessa undersökningar väl kommit i gång och visat sig arbeta om ej fullkomligt, dock bättre än man i allmänhet väntat, kunna hoppas att inom ej alltför lång tid efter hvarje skörds slut tillförlitligt känna, hur den utfallit, och derigenom sättas i stånd att beräkna särskilda orters spanmålsbehof. Hur Vinig en sådan kännedom och derpå grundad, korrekt beräkning vore, är sjelfklart, men hur litet den förre hittills stått att vinna, hur osäker den senare följaktligen måste bli, derpå har man ett färskt och slående exempel från förliden höst, då uppgifterna om spanmålsbristen i flere norrländska n så högst betydligt varierade. För att vinna detta syftemål är framför allt af nöden att de jordbruksstatistiska uppgifternas insamlande försiggör: inom behörigt föreskrifven tid, hvilket bittills ej skett; tillsvidare skall man genom dessa uppgifter för ett föregående år — såsom deras samlande och offentliggörande för närvarande är ordnadt — skaffa sig åtminstone en god ledning för bedömande af det följandes skörd i samma ögonblick den är afslutad. Från statistiska centralbyrån har nyligen en erinran härom utgått i ett cirkulär till samtliga hushåll nwmgssällskap, hvilket vi anse oss böra meddela, och som torde förtjena våra kollegers: landsorten uppmärksamhet. Det lyder så: Det cirkulärbref af den 3 Mars 1865, hvarigenom K. M:t, i betraktande af det väsentliga gagn, som en statistik öfver Sverges jordbruk måste medföra för landets modernäring, och i förlitande på hushållningssällskapens. beredvillighet och nitiska medverkan för denna frågas fortgång, uppdrog åt hushållningssällskapen att, hvart för sitt område ombesörja insamlandet af primäruppgifterna till rikets jordbruksstatistik, föreskrifver bland annat: att de uppgifter till jordbruksstatistiken, hvilkas årliga meddelande ifrågasättes, böra insamlas hvarje år under Februari och Mars månader samt att de sålunda samlade uppgifterna böra till hushållningssällskapen ingå senast under derpåföljande April och Maj månader, och sedermera inom Juni månads utgång insändas till statistiska centralbyrån, för att der bearbetds och såsom bidrag till rikets officiella statistik offentliggöras. Att de sålunda föreskrifna tiderna hittills ej blifvit iakttagna, så att t. ex. uppgifter för året 1866 från 9 län ännu ej till statistiska centralbyrån inkommit, lärer väl i många fall finna sin förklaring deruti, att ändamålsenligt ordnande af en så vidtomfattande undersökning till en början måste möta svårigheter, som endast efterhand af det ihärdigaste nit kunna besegras. Det torde emellertid kunna säkert antagas, att vigten af den tidsbestämmelse för primäruppgifternas insamlande under Februari och Mars månader, som af K. M:t blifvit fastställd med hänsigt dertill, att landtmannen då bör af jordbruksbestyr vara minst upptagen, och säkrare än vid senare årstid kunna bevara minnet af det förflutna årets jordbruksförhållanden, dock ingalunda af hushållningssällskapen blifvit underkänd. Om så är, eng statistiska centralbyrån, i betraktande af den spanmålsbrist, som redan så kännbart framträdt efter 1867 års otillräckliga skörd, och på hvars följder, intilldess ny skörd kan blifva tillgänglig, allmänna uppmärksamheten med så stor oro är fästad, icke bort underlåta att till hushållningssällskapens benägna afseende framhålla den särskilda vigten deraf, att för året 1867 insamlandet af de jordbruksstatistiska uppgifterna, företrädesvis om utsäde, skörd och kreatursstock, måtte företagas och, såvidt möjligt, afslutas inom den af K. M:t fastställda tiden, för att sålunda bereda snar tillgång till möjligast säkra uppgifter om nämnde års jordbruksstatistiska resultat i ofvannämnde hänseende. Det lärer härvid icke kunna undfalla hushållningssällskapens uppmärksamhet, att den upplysning, som tynga än för sig på detta sätt komme att vinna, oberoende af den större eller mindre skyndsamhet, hvarmed dersökningen i andra län och slutuppgörelsen hela riket medhinnes, redan bör blifva en stor ördel för länet. Att ega en tillförlitlig uppgift om skördebeloppet för ett år, då skörden slagit fel, och spanNg nyt fyllas genom införsel, om hvars belopp fullständig upplysning kan vinnas, bereder ock on ganska värd Tall pra Seg för beräkg af det vanliga sädesbehofv Si len aj