ande med tidpunkten för de liberala beluten af den 10 Juli år 1863, som öppnade ågra om än försigtigt begränsade arbetsrancher för qvinnan, visar sig en i ögonen allande stegring af de qvinliga elevernas anal i ofvannämnda skola. Utsigt öppnades var sen att begagna sig af tillfället var qvin-!1 jan. Läseåret 1862—063 bivistade 276 qvin-1 vr slöjdskolans lektioner, året 1863—64 dermot redan 475. Förhållandet gestaltar sig ålunda: 1862—63.1863—64. Stegring i 4. )vinnor. Män. Qvinnor. Män. Qvinnor. Män. 276. — 695. 475. 15. 72946. 14. 1863—064. 1864—65. dvinnor. Män. Qvinnor. Män. Qvinnor. Män. 475. 775. 528. 343. 194. 8. Här tala då siffrorna för sig sjelfva — och let påtagligen till förmån för qvinnans växande retgirighet. I Mars detta är (1868) räknade slöjdskoan 559 qvinliga elever. Af dessa njöto sjelfvald undervisning i 404 elever, Räknekonst Skrifkonst... 380 dito, Linear frihan 269 dito, Modersmålet... 187 dito, Bokföring ... 150 dito, Tyska språket 76 dito, Klotstecknin 63 dito, Franska språket 60 dito, Ornamentsteckning .. 59 dito, Figurteckning .. 58 dito, Engelska språket.. 56 dito, Blomtillverkning .. 54 dito, Geometri och geometrisk konstruktionsritning tillsammans 34 samt i gravyr i sten 16, trä 23, metall 18 och i kartoch bokstafsgravyr 14 eller tillsammans i dessa gravyrslag 71 elever. I textning, kartritning och kolorering erhöllo 14 fruntimmer undervisning. De öfriga läroämnena räknade relativt mindre lärjungar. Man ser af det stora antalet elever i flera ämnen att icke så få af fruntimren begagna sig af en mångsidig undervisning. Hvad åldern vidkommer var flertalet mellan 14—19 år eller 73 om 17, 71 om 16, 62 om 15, 56 om 14, 45 om 19 och 44 om 18 år. Af de öfriga fördelade sig flertalet på 20 år och deröfver, ja en elev räknade 48 och en till och med 64 år. En sådan vetgirighet är all aktning värd. Under 14 år voro endast 18 elever. Flertalet är naturligtvis från Stockholms stad, dock räknar äfven landsorten talrika representanter. Annu några ord. Låtom oss kasta en om Vv a I 1 Vv ill en friare verksamhet, och den som icke I 1 S Ir G E 1 1 1 l än flyktig blick på den privata välgörenheten, såvidt den kan röra vårt ämne. Vi tala här icke om det slags välgörenhet, som söker lindra den hotande nöden för dagen. Dessa armodets vänner bilda en utom vårt ämne stående grupp af medborgerlig verksamhet. På qvinnans ställning i det sociala lifvet inverka de icke omedelbart annorlunda än genom att undan ett ytterligare förderf rädda de arma qvinnor, som, lemnade vind för våg, hjelplöst gå till botten i förderfvets dy, om ej en upphöjd menniskokärlek i tid räcker dem en räddande hand. Måhända flera af dessa olyckliga kunde räddas? Vi tro att åtminstone flertalet af sålunda olyckliga mödrar kunde, i tid bisprungne, vinnas för ett bättre lefnadssätt. I detta syfte ha ju ock redan lofvärda steg gjorts. en verksamhet vi här afse har en mera på framtiden riktad blick. Vi mena de bättre lottades, vare sig i förmögenhets eller vetandets väg, mera omedelbara ingripande i massans af den qvinliga ungdomen uppfostran. Här öppnar sig ett arbetsfält af oberäknelig social vigt för den mest praktiska af alla välgörenhets-former. Det gläder oss uppriktigt att kunna säga: i detta afseende ha Stockholms bildade fruntimmer beträdt en god väg. Måtte deras sträfvanden utveckla sig i allt vidare och vidare kretsar. Ett godt andligt frö, i tid nedlagdt i barnets hjerta, kan och skall ofta på ett nästan underbart sätt skydda den unga qvinnan i lifvets frestelser. Innan vi här gå att afsluta denna vär nog långa artikel begagna vi ännu tillfället att aflägga vår tacksamhet för den beredvillighet, hvarmed såväl publika verk som enskilda personer tillhandagått oss med de upplysningar vi begärt i hithörande ämnen. Det är ett betecknande drag för den svenska bildningens öppna väsende att icke at en falsk misstrogenhet undanhålla sådana upplysningar. Så kunna embetsverk och enskilde samverka med offentligheten till utvecklingen af en allt bättre och bättre sakernas ordning. SERA RESTRONn Den tillförordnade regeringen har i dag mm? MPamaddanan haft cammanträida