Aftonbladet – 31 mars 1868, sida 2

boktryckaren uppkallas och förehållas för det att han met gifna befallningar sig förbrutit, samt varnas, men eftergifvas vidare ansvar för denna sin förseelse. I Mångsidig bana. En i Riga utkommande tidning berättar att pastorn vid Gvangelisklutherska kyrkan i Charkow, konsistori.trådet Rosenstrauch, hade haft en särdeles skifcesrik bana. Född i Breslau, studerade han oa tid vid ett uni versitet och blef sedan skådespelare och operasångare. Såsom sådan blef han engagerad 1 Petersburg, der han vid kejserliga hofteatern någa år var Pulikens gunstling, erefter beslöt van tt göra bruk af sina köpmannatalanger, oc, han bet en rik man. Då frimureriet ännu Vex tolereradt i Ryssland, fungerade han som mästare i en logo. En gång var han äfven direktör för en tysk privatteater i Moskwa. Då R. hyde uppnått en högre ålder, beslöt han att biifra prest, och invigdes af superintendenten I dessa för det and-. kallet. Studont, skådespelare, kt teatermästare i en srimvtareloge och slutli konsistorialråd — det är En sällsam bana! 1 — Meteorstenar i större antal föllo den 29 Febr. mellavUasale och Motta de Comti i öfre Italien, öfver hvilka professorerna Bertolio, Zanetti, Musso och Goiran ha anställt undersökningar. På morgonen nämnde dag kl. omkring 11 hörde man två starka detonationer; på den ena ar dessa följde en i två minuter fortfarande skräll, som liknade smattrandet af en gevärseld. På temligen stor höjd såg man en till utseendet af moln omgifven massa i häftig rörelse, och några ögonblick efter detonationen frånskilde sig delar af denna massa, hvilka med ett doft slag inträngde i marken. Fem ställen uppgåfvos, på hvilka styek f aeroliten, hvilken i början skall ha haft iktningen från nordvest till sydost, skulle ha fallit ned; hittills ha dock endast tre fragmenter ivta Det största: stycket, vägande 7 kila. aner, fann man i en åker vid Villanova, och det hade nedträngt 37 centimetres i marken. Stenarne äro likasom öfverydragna af en fernissa och starkt magnetiska samt ha en betydlig specifik vigt, men icke någon metallisk struktur; brottytan är korsig och liknär närmast granit af fin töstur