Aftonbladet – 31 mars 1868, sida 2

s vara mera ansträngande än det att sitta väfstols. Alltså äfven på detta fält har let qvinliga arbetet en framtid. Den sjette gruppen af qvinnans arbete förätter redan en verklig undervisning hos ina adepter, samt bringar i i några at sina orancher qvinnan närmare statstjenstebanan. Denna sistnämnda, om den i någon viäsentig mån i Sverge vore beträdd af qvinnor, kulle bilda en egen grupp, men såsom: det mu är hänföra vi telegrafoch postverkens Wvinliga tjenstemän till samma afdelning som rtriterskor, xylografer, retouchörer, fotosrafer m. fl., bildande sålunda en öfvergång ill sjunde gruppen, som omfattar artisterna par preference. Inom den ifrågavarande sruppen fattas oss alla detaljuppgifter för ående år och dessa äro ock i det närobehöfliga, ty inom telegrafoch postverken ha blott få qvinnor haft ans ällning, eller år 1861 tillsammans 4; vid nämnda års ngång voro dessutom i statens tjenst anällda 9 qvinnor uppförda under rubriken pkanal-, hamn-, fyr-, bro are och dylikt, Året 1867 och det nu ingångna visa oss, lock att en stegring egt rum — och attl. följaktligen qvinnan i sitt sträfvande att uppnå en henne värdigare ställning i samhället äfven riktat sig åt detta håll. Sedan, nedlet af år 1863 har ju ock först en officiel , möjlighet, och denna i ganska inskränkt : ala, blifvit öppnad härför. Den sedandess förflutna tidrymden af något öfver 3 är har , rätt glädjande resultat att förete. Vid te-l, legrafverket hade år 1867 22 qvinnor ordi-, narie ans illningar och under sistl. sommar erhöllo dessutom 23 qvinnor tillfälliga förordnanden, Under det nu ingångna årets lopp skola, enligt ur officiel källa meddelad uppgift, 8 a I nya anställningar för qvinnor beredas. Det är icke mycket, men en början är dock gjord. De qvinliga tjenstemännen (ett oegentligt uttryck) vitsordas såsom särdeles påpassliga och tillförlitliga. Icke det ringaste klagomål har mot någon enda af dem ingått. Vid jernvägarne voro vid årets början två fruntimmer. inom Stockholm anställda. Från postverket ha vi tyvärr icke kunnat erhålla fullständiga uppgifter. Hvad oss likväl meddelades var att 14 fruntimmer voro anställda såsom föreståndarinnor för poststationer, men siffran skall dock hellre vara för låg än för hög. Visshet kunde icke erhållas innan årsberättelsen kom från tryckerietn. En särdeles vacker sysselsättning för qvinnan bereder ningen. Icke mindre än 20 fruntimmer äro för närvarande engagerade vid ekonomiska kartverket. Möjligheten att ingå i detta verk ha vi att tacka Stockholms slöjdskola, om hvars verksamhet vi längre ned skola ta Samma anstalt meddelar äfven undervisning i xylografi och de dels derifrån utgångnes, dels genom privatundervisning utbildades antal inom denna konstgren är icke obetydligt. Afven vid fotogratien och såsom retouchörer torde icke så få fruntimmer i våra dagar finna sin utkomst, något som det för ett tiotal år sedan nu skulle ha ansetts såsom en paradox att fordra eller förutsätta såsom alldeles naturligt. — Från denna grupp är öfvergången lätt till de egentliga artisterna. Hvarje tänkande menniska anser qvinnans högsta uppgift vara hennes kallicke att blott blifva, utan att verkligen rara moder. Men sina andliga anlags högsta triumfer firar hon icke på detta fält, ja icke ens genom lärarinnans tankeledande verksamhet eller författarinnans (sit venia verbo) fantasiförbättrande taflor — utan såsom artist, artist så som sådan. På senare tider har isynnerhet den svenska qvinnan i detta afseende trädt i förgrunden. På den sceniska konstens himmel lysa för närvarande flera arktiska stjernor af ta ordningen och svenska namn genljuda an Neapel till Newyork. Intet under derföre att den svenska scenen står så högt i verkligt konstnär ) som dess varmaste beundrare, stockholm: ubliken, påstår och som med förvåning äfven erkännes af vidtberesta utländningar. Landet har också ganska väl ihägkommit sin teater och anslagen för denna anstalt äro icke obetydliga. För närvarande äro vid den s. k. Kungliga teatern 82 fruntimmer engagerade, och antagas kan, att lika många tillhöra de mindre teatrarne och landsortstrupperna. Vid utet af år 1860 räknade denna grupp, artister, musici och andra konstnärer,, för hela riket endast 82 qvinliga individer, af hvilka 76 kommo på Stockholm. Alltså har äfven på detta gebit en icke obetydlig stegring egt rum. — Uppå antalet andra artister, såsom qvinliga musici, målare m. m., sakna vi tyvärr specialnotiser. Nu komma vi till den grupp af qvinnans arbete, söm vi sparat till sist, emedan vi hålla före att hon på detta fält har sin bä sta — kallelse. Att verka såsom lärarinna är ett tungt och mödosamt värf. Men att kalla det otacksamt vore orätt. Vältro vi icke, att man skördar synnerligt mycken direkt erkänsla af sina elever, ehuruväl äfven detta ofta nog torde förekomma; men det inre medvetandet ersätter hvad i det yttre lifvet) mähända nekats. Med en synnerlig förärlek har qvinnonaturen i alla tider och i alla civiliserade länder omfattat denna verksamhet och egnat sig ät densamma såsom rke och näringsfång. Hvad vi redan långt förut nämnde om qvinnans behof af andlig verksamhet, derför ha vi de omedelbara besen just uppå detta arbetsfält. Qvinnans förhållande isynnerhet till småbarnsundervisningen är nästan att liknas vid hennes instinktmessiga lust att sköta om och verka i ett eget bo. Liksom hon älskar att ordna allt omkring sig, så har hon äfven en synnerlig fallenhet för att i sitt umgänge med barn plägga instruktiva tendenser. Vi tala naturligtvis icke om de undantagsfall, som ärr förekomma och som oftast igenfinnas på samhällets hvarandra motsvarande spetsar, salongerna och barackerna, i hvilka vermättnad eller armod intagit de goda intinkternas plats. Det land, der qvinnan arbetar sig högst upp i nu ifrågavarande riktning, är den stora amerikanska unionen. Den svenska allmänheten har förmånen att i eströms berömda Resa i Amerika ga ett i detta afseende särdeles uppsande originalverk. Om Amerika ha vi ledes relativt ganska goda notiser, men om värt eget land deremot ganska tarfiga. Det är emellertid at vigt att känna l Iningar och förhållanden it, och då en så v gtig kultur ång som folkskolan till en icke oväsentlig del är lagd: qvinnans hand, så har den läsande allmänÅ weten full rätt att vilja vara au fait i denna : ak. Vi tvifla intet ögonblick uppå att juli cke de, som saken allra omedelbarast angår, j va fullkomlig insigt i och detaljkunskap om la hithörande förhållanden, men till den be: lömande och betalande allmänheten har föga ft denna vetskap transpirerat. Annorlunda r fallet i Norge, hvilket land, hvad den staistiska sidan af denna fråga vidkommer vil betingadt ställa högst. Vi hai detta afscende : nycket att tacka ingeniörlöjtnanten Lund,s c kreterare för en större fruntimmersförening Kristiania som i sin Leererinde statistik,( på ett ämnet uttömmande sätt afhandlar de) hållandena. För Sverge ha vi in