Aftonbladet – 30 mars 1868, sida 3

Article Image
NORGE. Selskabet till Folkeoplysningens Fremmex höll förl. onsdag sitt årsmöte. Under diskussionen med anledning af årsberättelsen framhöll ingeniörlöjtnanten Lund att föreningen ej vunnit många medlemmar bland dem för hvilka hon egentligen skulle verka och föreslog att hon skulle utgifva en allmännyttig till folkläsning i vidsträcktare betydelse egnad skrift, som ej i 4000 utan i 50,000 exemplar kunde blifva spridd bland folket. Sällskapets hittills utgifna skrifter hade dels varit för dyra, dels beräknade på en mera bildad publik. Härpå svarade ordföranden, prof. Monrad, att denna tanke flera gånger varit föremål för öfve gning inom styrelsen; men då sällskapets läsekrets utgöres af den högre klassen af allmogen, och man sålunda en gång fått sig sin plats anvisad, hade man ej velat lemna den. — Vid derefter förrättade val till representanter blefvo dertill utsedda: professorerna Monrad, Nissen, Christie, Rygh och Daa, overrer Knudsen, prof. Rasch, doktor Dahl, oxpeditionschef Nissen, boktryckaren Malling, byråchefen Roll och prof. Aschehoug. Den 16:de hölls på Rönningen i Söndre Throndhjems amt ett möte i och för det blifvande storthingsvalet för amtet, härvid man diskuterade fragan: I hvilka riktningar önkar man att amtets representanter på det örestående storthinget helst -böra verka?, Såsom sådana riktningar framhöllos af flera talare en större sparsamhet med statens medel, rösträttens utsträckning, införandet af direkta val, årliga storthing och rättighet för statsråden att deltaga i storthingets Törhandlingar. Som närmast i fråga till krigsministerplatsen, när den genom statsrådet Wergelands afgång blir ledig, nämner Morgenbladet generalmajor Irgens. Vi tro, säger tidningen, att storthinget och armåen skulle med tillit mottaga hans utnämning. En stud. Henriksen höll söndagen den 22 Mars i Kristiania arbetarsamfund ett för drag om norrmännen: och deras ställning i Amerika. Han utvandrade vid 3 års: ålder med sin far för 22 ar sedan och har nu återkommit för att göra sig kändi sitt hemland samt för att sätta sig in i emigrationsförhållandena.

30 mars 1868, sida 3

Thumbnail