Aftonbladet – 28 mars 1868, sida 3

dan ådagalagdt, att mågot Jagligt skäl för ifråga , varande vikariatsarvoden icke finnes. Men äfven andra skäl tala för att sådana icke böra ifrågakomma. Förtroendet att vara representant må väl köpas med uppoffring, och får troligen af de flesta, som åtaga sig detsamma, äfven köpas timed uppoffring. Den som måste under flera må,nader om året lemna en handelsrörelse, en fabrik, Hett jordbruk, får säkerligen vidkännas uppoffrin?) gar, som fullt motsvara den ersättning, tjenste; mannen har att betala sin vikarie. Någon olikhet j mellan olika klasser får härvidlag icke ega rum; och det måste utan tvifvel anses för tjenstemännen behagligare att i detta fall stå på samma I grund som öfrige representanter, att hafva samma rätt och pligt som desse till uppoffringar för det allmänna. Man har visserligen antydt, att bärigenom embetsmannaklässen skulle uteslutas från representationen, och till och med att en sådan afsigt skulle ligga till grund för utskottets mening li denna fråga; men ingenting berättigar till ett såI dant föreställningssätt. Jag ser för min del gerna ; I värdiga representanter af rikets embetsmannakår (inom kamrarne, ehuru jag uppriktigt bekänner att 1Jjag icke kan dela en föregående talares uppfattning, att just tjenstemännen företrädesvis skulle I vara att anse såsom den konstitutionella frihetens försvarare inom representationen. Måhända skall I sjelfva denna diskussion lemna några bidrag till I besvarande af den frågan; men i hvilket fall som ) helst skola embetsmännens insigter och erfarenhet Jicke kunna annat än på det högsta uppskattas inom representationen. I Vid den andra punkten hafva de fleste talare fåI stat, såsom mig synes, alltför ringa vigt. Om i :jnågot hänseende våra grundlagar varit noggranna att begränsa regeringens makt, så är det visserligen framförallt i fråga om dispositionen af allI männa medel; och när man granskar hvad regeringsformens 64 och 65 88 i detta afseende föreskrifva, samt huru stätsrådets ledamöter göras ansvarige för iakttagandet af dessa föreskrifter, så kan icke gerna något tvifvel pa om huru sådana slags ärenden böra behandlas. Här är vis serligeu fråga om ett obetydligt BO , och saken är ur den synpunkten af ingen synnerlig vigt; men liknande fall kunna inträffa, då större summor behöfva tagas i anspråk. Och jag kan ej annat än finna det; minst sagdt, besynnerligt. att någon vill ensamt på det militära gebietet godkänna ett förfaringssätt, som man vid genomläsningen af statsrådsprotokollerna för öfrigt icke finner göra sig gällandeens då fråga är om beviljande af t. ex. den obetydligaste gratifikation af 50 eller 100 rdr eller någonting dylikt. Mot den tredje och vigtigaste anmärkningspunkten hafva åtskilliga invändningar blifvit framställda, af hvilka jag endast vill upptaga några få till besvarande, En talare på skånska bänken har förebrått utskottet, att det i sin okunnighet icke ens fattat hetgdelsen af hvad som menas med. en rättsfråga, och har förklarat att det här alldeles icke gåller en rättsfråga. Att emellertid tankarne i detta fall kunna vara delade äfven emellan de rättslärde, finner jag deraf att hr chefen för civildepartementet, som icke heller är främmande hvarken för jurisprudens i allmänhet eller för, skånsk fardt lens isynnerhet, likväl uttryckligen förarat, att åfsigten med den föreslagna återförvisningen från regeringen var ingen) annan än att åstadkomma ett godt resultat för. den kommun; hvars; rätt härvar i fråga Så föllo hans egna ord. Om således kommunens rätt här verkligen ansågs vara i fråga, så var det väl ändock, åtminstone enligt fr depårtementschefens, om äl ej enligt den ärade Jedamotens för Kristiansta mening, en rättsfråga? Man har velat lägga en viss vigt derpå, att under förhandlingarne i denna fråga 44 af stadsfullmäktiges ledamöter omfattat en åsigt och 34-ledamöter en annan, Detta är, om jag ej misstager mig, antalet af de personer, hvilka Hos K. M:t uppträdt såsom klågande och förklarande. Men jag ber att få hemställa; hvad afseende man har rätt att fästa vid en sådan slags pluralitetsberäkning, eller om man på sådan, grund. kan hafva skäl att förkasta ett Deslut, som blifvit, lagligen fattadt vid lagligen utlyst sammanträde? Vidare har anförts den formella omöjlighete som skulle förefunnits för föredraganden och de met honom liktänkta ledamöterna af statsrådet att anföra sin mening, sedan det uti statsrådet kommit derhän att beslut i hufvudsaken skulle fattas. Om så är, kan jag endast beklaga, att förhandlingarne uti statsrådet äro så ordnade, att det för konunt gens rådgifvare kan blifva omöjligt att yttra sin mening till: protokollet, oaktadt grundlagen tillförsäkrar dem en sådan möjlighet både före och efter beslutets fattande. . Föröfrigt har jag ingenting att tillägga till hvad föregående talare anfört rörande denna punkt. För min enskilda del anser jag densamma, ur konstitutionel: synpunkt, utomordentligt vigtig. Skulle representationen mot förmodan gilla ett sådant förfaringssätt i statsrådet, som det här anmärkta, vore detta, efter min uppfattning, föga mindre än en formlig inyitation till enväldet och godtycket att sätta sig ned vid vår skonstitutionella taffel och hålla till godo med hvad huset förmår. Men ehuru mitt omdöme om saken är sådant, vill jag likväl följa mina ärade kamraters i konstitutionsutskottet. exempel och. äfven i afscende på denna punkt endast anhålla, att kammaren behagade med godkännande lägga densamma till handlingarne. Hvad slutligen angåt den fjerde punkten, så har det synts mig vara, om jag så får säga, en mindre lycklig instinkt:hos regeringen att några få dagar före riksdagens! öppnande sysselsätta sig med en blott rangfråga, vare sig att densamma mera afsåge i tjenst varände eller afgångne statsråds värdighet. Teke derför att jag anser en sådan fråga i och för sig oberättigad eller helt och hållet betydelselös... Jag tror tvärtom att förändringar i afseende på statsrådsorganisationen i allmänhet och till och med i fråga om verkliga eller f., d. statsrådsledamöters yttre karakter och -värdighet, kunna hafva mycket skäl för sig; ja, att omständigheter kunna tänkas; som verkligen skulle göra dylika förändringar högligen önskvärda; och klandrar således ingalunda regeringen för den generella syftningen att vilja åstadkomma en reform ifrågavarande afseende. För min del skulle jag vilja säga, att om jag såge konungamakten komprometterad genom insteg lemnadt åt. enväldet; om jag såge den regerande fumiljeng sanna bästa åsidosatt genom befrämjande ett grundlagsvidrigt dynastiskt inflytande på regeringsärendena; om jag, med åfseende på värt förhållande till främmande makter, såge gamla modren Svea, hjeltemodren, nödgås uppträdai subretteroller på kungliga och kejserliga. politiska hofteatrar. här oci der i. vår verldsdel, med. andra ord, om jag såge en föga värdig och eventuelt olycksbringande inblandningspolitik leda våra utrikes angelägenheter; om jag på samma gång såge vårt försvarsväsende under åratal försummadt, genom oförmågan att beherrska underordnade embetsmäns lojhet eller envishet eller.af hvad annan orsak somhelst; om jag såge vår kommunala frihet otillbörligt kringskuren af statsmakten; om jag såge våra näringar nedtryckta af regeringsåtgärder, som endast vore gynnsamma för mäktiga enskilda intressen; om jag såge regeringen villig att. vid första vink antaga förslag, hvilka till förmån för dylika intressen kunde framställas, men deremot såge representationens önskningar ock beslut under åratal begrafna i glömskans natt, eller utan afseende lemnade att förfalla; om jag såge den religiösa frihetens grundsatser tillbakasatta, på samma gång statskyrkan undergräfdes: om jag såge allt detta, då skulle jag utan tvifvel anse skäl vara för handen att vidtaga åtgärder, som kunde verka till istadkommande af en fördelaktigare behandling af irendena uti statsrådet; men helt visst skulle jag icke finna mig belåten med den slags reform, som blifvit införd genom det ifrågarande regeringsbeslutet; Sådant detta beslut nu föreligger, reduceras hela saken till bagatell; och man kan endast beklaga, att, om det befanns angeläget att lagstifta rörande bagatell, detta icke kunnat ske utan att-i någon mån träda grundlagen för nära, och att just. det: blifvit förbigånget som åt förändringen Skalle ha kunnat skänka en verkligt prak. tisk bety