Aftonbladet – 26 mars 1868, sida 2

Article Image
Regeringen har i dag, genom en af statsrådet Abelin till kamrarne aflemnad k. skrifvelse, gjort riksdagen det vigtiga meddelandet, att det under arbete varande f laget till för ändrad organisation af försva det till lands icke kommer att framläggas förr än till nästa riksdag. Af det skrifvelsen bifogade statsrådsprotokollet erfar man, att flere delar af förslaget redan äro till föredragning inför K. M:t färdiga, men att deremot frå agan omr tningsoch roteringsväsendet ej kunnat till slutlig pröfning företagas, emedan den för detta ävendes beredning nedsatta komite ej ännu afgifvit sitt betänkande, hvilket icke heller är att förvänta förr än i slutet af April, till följd hvaraf slaget i sin helhet ej skulle kunna blifva fö digt att framläggas n tiden för riksdagens, sammanvaro vore nära slut. Det är af denna anledning K. M:t beslutit att med föragets framläggande skall anstå till nästa riksdag. En kort diskussion uppstod i i andra kammaren vid remissen till konstitutionsutskottet af hr Rosenbergs motion om nedsättning i arvodet för andra kammarens ledamöter och beviljande af vikari ode åt alla kammarens ledamöter till ett belopp motsvarande nedsättningen i arvodet. Hr Falkman uttalade sin önskan, att i grundlagen äfven skulle intagas en närmare bestämmelse om resekostnadse tningen, sir att icke den frågan behöfde vid hvarje ksdag upprifvas, och föranleda en votering, sådan som den nu snart förestående, och i hvilken hr Falkman med mycket myndig ton förklarade sig vara för god att deltagan. — ilr Hedlund menade att motionen endast var ett skämt, och förklarade sin åsigt var ingen industriidkare i kammaren ön något vikariatsarvode.. Det nu kSdagsarvodet vore väl afpassadt. Hr Sv. Nilsson kunde för sin del icke betrakta motionen såsom något gyckel, utan i densamma cen väl vald vög att göra slut på tvisterna om vikariatsarvodena, och motior nären, hr Rosenberg, förklarade sig vara så ense med hr Hedlund om arvodets tillräcklighet, att han just derför ville göra ett slut pa försöken att på omvägar öka detsamma. Slutligen anmärkte hr Otterström, att han varit mot det gratifikationssystem, som börjat inrota sig, men att han var ölvertygad, att då kamrarne icke under känt hvad konstitutionsutkottet i detta hänseende anmärkt, sa ville han väl se om vederbörande skulle kunna fortsätta med tillämpningen af den praxis, som börjat inrota sig. Det kunde derföre vara skäl, ansåg talaren, att afvakta nästa riksdag vch se resultatet af den gjorda an

26 mars 1868, sida 2

Thumbnail