Aftonbladet – 19 mars 1868, sida 3

Gårdagens aftonplenum, Andra kammaren. Bankoutskottets utlåtande och förslag i fråga om användandet af den sedan 1866 års början pplupna bankovinst var i detta plenum föremål för kammarens öfverläggning. Utskottet har, i enlighet med Kits proposition i ämnet, föreslagit att nämnde, under år 1866 upplupna vinst, uppgående till 2,112,604 rdr 28 öre, må i jemnad summa af 2,100,000 rdr anvisas till riksgäldskontoret för statens allmänna behof. Bankofullmäktige, hvilkas yttrande af utskottet infordrats, haf tillstyrkt det endast 1,500,000 rdr måtte till riksgäldskontoret aflemnas. Vidare hade utskottet, i afseende på tiden, föreslagit att aflemnandet skulle ske först under år 1869, hvaremot fullmäktige yrkat aflemnandet under senare hälften af detta år å tider, som fullmäktige torde få bestämma. Efter en ganska långvarig diskussion, derunder hrr Hedlund, Lindström, Muren, Ocklind och Lönnberg yrkade hela vinstens öfverlemnande till riksgäldskontoret på de skäl, att riksbanken, hvars säkra ställning kunde uthärda jemförelse med hvilken annan bank som helst, ej hade behof af någon vidare konsolidering, att om man ansåge den metalliska kassan för låg eller fruktade dess anlitande i någon högre grad, egde banken att förstärka sin kassa med de 12 millioner rdr den eger i obligationer, att ingen vinst för den lånesökande allmänheten skulle uppstå deraf, att bankovinsten stannade i banken, ty utlåningsfonden komme ej att derigenom ökas, att om banken behölle vinsten blefve allmänheten pålagd motsvarande skatt till bestridande af statsutgifterna och slutligen af det hufvudskäl, som innefattar de flesta öfriga anförda, att statsverket vore i ett uppenbart behof af hela vinsten. Såsom skäl för att banken behöfde behålla större eller mindre del af sina vinstmedel, anfördes af hrr Agardh, Östman, Jöns Pährsson, Gudmundsson, Staaff, Mannerskantz, De Mare, Rundbäck m. fl., att banken behöfde konsolideras, den metalliska valutan höjas, upprätthållandet af utlåningsrörelsen o. 8. v. Hr Björck ansåg fullmäktige hafva sett saken från den enda rätta synpunkten då de uteslutande hållit sig till kassans ställning och jemte det han i afseende på summans storlek instämde med den mening fullmäktige uttalat, yrkade talaren i afseende på tiden att medlen skulle aflemnas i slutet af innevarande år å de tider fullmäktige egde bestämma. Efter slutad diskussion beslöts genom votering med 99 röster mot 45, att af bankovinsten skulle ill riksgäldskontoret för statens allmänna behof öfverlemnas 1,500,000 rdr samt, genom en följande votering, med 69 röster mot 66, att dessa medel skola utgå först under år 1869. Kammarens tillfälliga utskotts utlåtande n:r 31, hemställande, att riksdagen måtte besluta en und. skrifvelses aflåtande till K. M:t, med anhållan det K. M:t täcktes förordna, att den genom k. förordningen den 29 Juni 1866 för vissa nybyggen gjorda inskränkning i dispositionsrätten öfver skogen, då de till skatte omföras, måtte utsträckas till alla dylika anläggningar i de norrländska nen, afslogs, på yrkande af hrr Björck, Haggström, Muren m. tl., sedan likväl hrr Witt och Sv. Hanssom orubbligt yrkat på bifall till utlåtandet, af skäl att det föreslagna stadgandet innefattade ett medel till hämmande af skogssköflingen. Kammarens, förnämligast af hr Björck uttalade ogillande, grundades nästan uteslutande på den t, att tillämpning af en sådan, stadga som den ifrågasatta skulle innebära ett ingrepp i eganderätten samt ett kontraktsbrott från statens sida mot den enskilde, Öfriga i detta plenum föredragna frågor afgjordes i enlighet med utskottens förslag.