Aftonbladet – 18 mars 1868, sida 2

— Charles J. Andersson. Om denne i flera hänseenden utmärkte man och hans skiftesrika lefnad meddelar N. D. A. i ett bref från Capstaden af den 29 Januari följande: Född 1827, hade Andersson redan från barndomen visat en ovanlig håg för jagt och ett kringströfvande lefnadssätt, en håg, hvilken, efter hvad det berättas, han fått i arf efter sin fader, den beryktade björnjägaren Lloyd. Han genomgick Wenersborgs apologistskola och tog studentexamen i Lund 1547, men vistades der blott en termin. Vid 22 års ålder begaf han sig till England, der han sammanträffade med mr Galton, en gentleman, som då var sysselsatt ätt organisera en, ex-pedition för att utforska sydvestra Afrika. Andersson var just mannen för en sådan expedition, h de öfverenskommo snart att åtföljas på den äfventyrliga färden. 1850 anlände de till Capstaden, hvarifrån de begåfvo sig till Walwich Bay, som ligger några grader norr om Cap. Sedan de här landat, inträngde de genom Damaraland till Ovampoland, ett område, som hittills ej blifvit det ringaste utforskadt. Mr Galton har sedermera utgifvit ett högst intressant arbete öfver detta land, men dermed slutade han sina forskningar öfver det sydvestra Afrika. Andersson icke så; knappt hade han återkommit från denna sin första resa i det inre af landet, innan han 1852 örrade en ny, sjelfständig expedition till sjön gami. Detta lyckades äfven öfver förväntan; han nådde sjön och framträngde vidare norrut. Resultaten af sina båda expeditioner har Andersson meddelat allmänheten i sin bok, Sjön Ngami, ett arbete som är så väl kändt, att jag endast befver nämna det. 1857 mottog Andersson öfverinseendet öfver några grufveverk, tillhöriga ett är grundadt koppargrufvebolag; men sedan boaget i brist af kapital blitvit upplöst, återtog Anlersson sitt rörliga lif såsom naturforskare och are. Under den resa han nu företog, och hvarvid han utforskade flera hittills okända trakter, nöttes. han af den olyckshändelsen, att en vild woshörning sårade honom i ena låret, hvarigenom van blef tvungen att för månader ligga en hjelpös krympling 1 sitt tält. Återkommen från denna xpedition, skref han en berättelse om sin resa, blicerad under namn af The Okovango. Kort refter, år 1861, gifte sig Andersson med miss Vitchison, en syster till sekreteraren i poststyrelen härstädes. Med sin unga hustru begaf sig indersson nu tillbaka till Otjimbinque i Damaraand, hvarest han samlat en betydlig förmögenhet landets produkter. Från denna piats ämnade Andersson öppna en fördelaktig handel genom att