Aftonbladet – 17 mars 1868, sida 3

LAN Stockholm den 17 Mars 1868. L. Landgren. MRODENSNSRETETETNTRION (Insändt.) En vigtig fråga. I decennier har frågan om hämmande af brän vinets förderfliga missbrulk utgjort våra filantro pers hufvudmål och ännu längre har ett verksam medel till stäfjande af det onda blifvit förgäfve sökt. Bränvinets härjningar fortfara ännu met nästan oförminskad makt, ty vi rä j ä deremot resta halfmesurer, hvi tusende diskussioner. Och likväl ligger det verk sammaste hufvudbotemedlet under våra ögon, fast än vi, i stället för att med kraftig hand gripa de onda i dess rot, oftast på långa och intet verkan de omvägar söka finna det rätta. Vi mena brän vinsförsäljningsintressets undanrödjande hos enskil de samt spirituosahandelns bedrifvande på ett sätt som medför skattelindring för det allmänna och ej en oskälig vinst för några få personer. Aflägs nas detta retmedel efter vinning på lasten, så före byggas ock de flesta anledningarne till berusning emedan i köpmannens och krögarens intresse må ste ligga att för bränvinsförsäljningsskattens be. täckande och rik vinst sälja så mycket bränvin som möjligt. Är bränvinet något, som gjort vårt land godt, behöfves derom intet tal, men de sorgliga resultaterna af dess framfart hafva blifvit er odräglig tyngd för våra fattigvårdsinrättningar och offren för Superiasien hafva betänkligt befolkat våra sjukvårdsanstalter, arbetsinrättningar, dårhus och fängelser, medan vinsten deraf tillkommit ett fåtal bränvinsbrännare, köpmän och utskänkare Den stora allmänheten har deremot fått drygt kontribuera till den af dessa laster alstrade enskilda penningevinsten, hvaremot sedernas fall, den moraliska förnedringen, tusentals familjers ruin och en vanvårdad barnuppfostran blifvit kommunernas behållning. — Man skall hasta att säga: Ha vi ej stora summor i bränvinsskatter? Vi ha det. Men om vi noga granska denna del af frågan skola vi finna att dessa skatter utgöra blott en obetydlig bråkdel af hvad som derför uppoffras, men att vi derigenom förlorat hvad som ej för penningar kan återköpas: en idog och redbar arbetarebefolkning, utgörande stödet för nationens kraft, med ett ord: det allmänna välståndet. Vi gå så långt, att det vore bättre om ingen skatt för bränvin inkom. Penningarne vore ej derför förlorade. Dessa medel utgå nu hufvudsakligast ur vår arbetarebefolknings fickor och verka i allmänhet derhän att liten eller ingen skatt i vanlig ordning direkt eller indirekt från detta håll utgår. Dessa oerhörda summor skulle kunna finna en bättre användning, då väl penningar ej gerna kunna sämre användas än till berusning. Vore månne ej det bättre, att våra restlängder förminskades och skatterna direkt erlades af en välmående arbetarefamilj än indirekt efter att hafva genomgått krögarens kassalådor? I förra fallet ha vi aktningsvärda medborgare, i senare proletärer, dystra nammererade skepnader, hvilka, efter att hafva genomgått alla stadier af lasten, föra ett lättjefullt lif på det allmännas bekostnad. Bränvinet kan ej utrotas. Vi erkänna det; men att inskränka dess härjande missbruk, att så ordna bränvinshandeln att icke ringaste enskildt vinstintresse är dermed förenadt, så, att all på denna handel uppkommande vinst tillfaller det allmänna, bör vara hvarje kommuns främsta pligt. — Vihade väntat att hufvudstaden i detta fall skulle taga ett kraftigt initiativ, för bildande af ett bolag som, utan hänsigt till egen vinst, för det allmännas bästa öfvertog den indrägtiga bränvinshandeln med öfverlemnande af all derpå uppkommande behållen vinst till stadskassan. en hufvudstaden har i denna såsom i många andra nyttiga reformer blifvit förbigången af flera landsortsstäder. Så har i Göteborg redan i flera år ett bolags verksamhet bringat denna vigtiga fråga till ett glädjande resultat och i hvarje del af landet arbetas med kraft på fyllerilastens hämmande, och bränvinshandelns ordnande så att den stora vinsten tillfaller kommunerna, hvilka ju få draga den gemensamma bördan af bränvinsoffren. Det kan omöjligen vara riktigt, att samhället gemensamt skall draga bördan h några få en oskälig vinst af denna handel. i äro förvissade att i Stockholm så väl som i Göteborg och småstäderna finnas patriotiska män, hvilka vilja egna sin uppmärksamhet åt denna samhällets lifsfråga, inflytelserika personer, hvilka, fastän ingen enskild vinst dermed är förenad, vilja verka för det gemensamma nyttiga ändamålet: moralisk förädling, fattigvårdens lättnad, skatternas minskning och fred och glädje i hvarje familj. Utrymmet medger ej att här uppdraga mera in grundlinierna för ett sådant bolags konstituevande, vid hvilket icke ett öres risk finnes. De lesta dylika bolag hafva bildats utan kontanta insatser. Det behöfliga rörelsekapitalet har i de lesta fall åstadkommits medelst kreditiv för boagets gemensamma räkning. Bolagsteckningen afser ingenting annat än en garanti för förluster, och på minutoch utskänkningshandeln, är ingen förlust möjlig, helst nämnde andel, öfverlemnad till bolag, som måste utveckla större kraft, åtföljes af monopolium, som utestänver all allvarlig konkurens Vid bildandet af sålana, så att säga kommunala bränvinsförsäljningsbolag hafva hetsiga strider föregått med bränvinsntressets kämpar och hundradetals invändningar hafva blifvit gjorda mot bärigheten för dylika bolag, mot bolagsmännens rätt att göra intrång i hvad de kalla loflig näring o. s. v. Vihafva ofvan andragit hvart denna s. k. lofliga näring fördt: ill fattigdom, brott och en för tidig graf, till skatternas oafbrutna höjande, tiggeriets florerande och en odräglig fattigvårdstyngd. Minuteringsoch utskänkningsrörelsen, såsom den bedrifves, har varit en bildningsanstalt för proletärer samt utgjort ett kräftsår för kommunens inre kraft. Och hvad beträffar dylika bolags bärighet hafva lessa, öfverallt, der sådana kommit till stånd, fastän de på allt sätt motarbetats af det enskilda bränvinsförsäljnings-intresset, blifvit på ett tillfreds ällande sätt konstateradt. Resultater öfver all förväntan hafva framträdt, äfven der, hvarest föruster uch ruin högljudt profeterades, hvarförtom fyllerilasten blifvit succesift hämmad och ordning och välmåga efterträdt förut motsatta förvållanden. För att framlägga endast fyra exemel anföra vi först Göteborgsbolaget, som på de (ex första månaderna lemnade en behållning af ;0,000 rdr endast på utskänkningen. Uddevallabolaset lemnade cirka 40,000 rdr och bolaget i Wenersorg 40,424 rdr för dessa städers första arbetsår, nedan tt. ex. i Wenersborg under ,de föregånde tio åren i durchsnitt inkommit endast 20,000 dr årligen. Detta oaktadt dryga anläggningsxostnader; och slutligen spritförsäljningsbolaget i Jarlstad, som öppnade sin verksamhet sistl. 1 Okt. ör stadens räkning. Detta bolag har afsatt på le första fyra månaderna, utom minuteringsoch itskänkningsskatt efter 25,000 rdrs inkomst en ettobehållning till stadskassan af 20,000 rdr eller ninst 60,000 rdr pr år. Om siffror tala och utgöra fakta för bedömanlet af ett dylikt bolags resultat inom hufvudstalen, så måste dessa uppgifter leda till den slutats, att en nettobehållning af minst en miltion dr mer, än Stockholm af denna rörelse förut haft, nåste härigenom komma det allmänna till godo. den hvad som skall göras bör göras t; och åå nn me ia