hvartill i icke så obetydlig grad föreningar af den art som en frivillig brandkar och en phandtvi re-sängförening m. fl. torde ha bidragit, ensom den uppmärksamhet, hvarmed den småningom sig allt mer och mer utvecklande periodiska pressen följt de kommunala frågorna. Komne på tal härom, m vi i förbigående nämna att i Helsingfor 1865 utkommo 14 tidningar och tid ter, at hvilka fyra voro dagblad, alla på svenska språket, samt på finska 2 veckoblad och 2 tidskrifter, den ena illustrerad. Det sistförilutna aret uppvisade visserligen ett mindre antal tidningar i Helsingfors, men man kan ifven i många andra afseenden anse 1867 säsom ett öfvergängsstadium. Det skulle dock föra oss för långt att här ingå ien relation om den periodiska pressens ställning i landet. Hvad konstlifvet i Helsingfors vidkommer står nu vä i följd af landets ringa resurser, i allmänhet icke på någon synnerligen glänsande fot. Men den genom universitetets inflytande estetiskt förädlade skönhetskänslan har utbildat en nobel smak, som till exempel vis å vis teatern, uttalar sig i on stor förkärlek för en gedigen repertoir. Väl anslogo äfven bär Orphei uppsluppna toner och den Sköna Helenas visor. Men medan Helsingfors med sina nära 30,000 invånare endast 13 gånger kunde fylla hus, och det till på den lilla Arkadiateatern, för Evoe! dessa gudinnors så mäktade Stockholm med sin högst fem sånger större befolkning tio gånger oftare applädera dessa toner och det på den näst störta af sina teatri För allt som gjorts för skön konst, specielt vad teatern beträffar, står Finland och särkilt staden Helsingfors, i stor tacksamhets-. kuld till professor Fredrik Cygneus, manen som endast lefvat för det sköna på jor