Aftonbladet – 16 mars 1868, sida 3

het omnämndes i lördagsbladet. Lördagens aftonplena. Första kammaren. Utan diskussion bifölls bankoutskottets utlåtanden nr 4—8, tillstyrkande att ur räkenskaperna måtte afföras några vid lånekontoren i Wisby och Göteborg samt riksbanken balanserade fordringar. Frågan om ändringar i förordningen om prestval uppväckte en diskussion. Den förste talaren, hr Hazelius, erinrade om frågans stora vigt och förordade att den måtte sändas till ett tillfälligt utskott, då omständigheterna hindrade den att komma till lagutskottet, dit den egentligen hörde. Med honom instämde hrr Säve, Faxe, Rydin, v. Gegerfelt och Bergstedt, samt grefve af Ugglas. För rent afslag talade grefvarne C. G. Mörner och ErikSparre,samt hr Lundgren. Den senare protesterade på det beståmdaste mot att frågan, som borde förekomma på ett kyrkomöte, skulle behandlas af ett tillfälligt utskott; Den föreslagna ändringen, att församimgen sjelf måtte vid prestval få tillkalla en fjerde profpredikant, skulle störande ingripa uti kyrkans inre lif och verka mycket ondt, ty om ten bifölles så skulle svenska kyrkan förlora ett presterskap af högt moraliskt värde och i stället erhålla lasörjare af en lägre ståndpunkt, såväl hvad moral som kunskaper beträffar. . Genom votering hänvisades frågan till ett tilligt utskott med en pluralitet af 28 röster möt 4, som röstade för afslag. Andra kammarens, genom protokollsutdrag, meddelade beslut om framställning till K. M:t, rör. indragning af öfveringeniörstjensten i landtmäterikontoret, gaf anledning till ganska egendomliga upplysningar, huru i nämnda verk tillgår för att fveringeniören utseende af att hafva något att göra; och då deraf framgick, att tjensten numera är alldeles obehöflig, blef frågan genom votering med 26 röster mot 23 hänvisad till tillfälligt utskotts behandling. Andra kammarens framställning om sådan ändring i gällande jagtstadga, att K. M:t ville pröfva af landsting framställda förslag till bestämmelser om jagt, som inom landstingets område anses nödiga eller lämpliga, afslogs, hvaremot ett annat förslag till ändring i samma stadga, bifölls, neml. att ur dess 11 borttages ordet skäl. Utan diskussion bifölls bevillnihgsutskottets beänkande n:r 9, afstyrkande föreslagen beskattning å tillverkning af maltdrycker till afsalu. — Slutligen biföllos första kammarens tillfälliga utskotts (n:r 3) utlåtande n:r 10, med förslag rörande föreskrifterna om tiden för vägars grusning och lagning, n:r 11, angående vilkoren för erhållande af belöning för fällda rofdjur, samt n:r 12, om kostnadsfritt erhållande af bevis för rofdjurs dödande. e Avdra kammaren. Under detta sammanträde behandlades punkterna 7—23 i statsutskottets utlåtande n:r 32, om regleringen af utgifterna under åttomde hufvudtitelm. Punkterna 7—11 biföllos utan diskussion. Den 12:te punkten, hvari utskottet, på grund deraf att 36 lärareplatser vid elementarläroverken icke kunnat tillsättas af brist på kompetente sökande, afstyrkt diverse motioner om utvidgning af elementarläroverk och pedagogier, föranledde hrr Lundström och Trägårdh att förorda hvar sin motion om utvidgning af läroverken i Luleå och Ystad. Bifall till utskottets afstyrkande förslag förordades deremot af hrr O. B. Olsson, C. ÅA. Larsson, Hörnfeldt, Key, Björck, Siljeström och Hedlund, hvilka, utom det af utskottet anförda skäl, äfven framhöllo nödvändigheten att nu afbryta den en tid alltför raska tillökningen af elementarläroverkens , lärarekrafter och i stället mera egna sin uppmärksamhet åt de skolor, som bibringa färdighet i de praktiska yrkena. Den sistnämnde talaren visade, huru ringa antalet lärjungar är i en del af de till utvidgning föreslagna läroverken och särskildt hvad Luleå beträffar, att idess gymnasial-afdelning vid sistlidne vårtermins slut endast 8 lärjungar undervisades af tre lektorer, och att dessa lektorer tillsammans voro aflönade med 7500 rdr, hvadan således undervisningen för hvar och en af de 8 lärjungarne kostade staten nära 1000 rdr. Punkten bifölls, emot hvilket beslut i hvad det rörde Luleå läroverk, hr Lundström reserverade sig. Derefter biföllos punkterna 13—18 utan nämnvärd diskussion. Ifrån år 1845 bar hälften af den personliga skyddsafgiften varit anslagen till folkskoleväsendets utveckling, att tilldelas församlingarne efter folkmängden. Men som denna grund för utdelningen snarare understödt än motverkat likgiltigheten för folkskolan hos vissa stora församlingar, som ensamt med detta anslag kunnat bestrida alla kostnader för den skola de enligt lag varit förpligtade att vidmakthålla, så hafva ofta klagomål deröfver vid riksdagarne blifvit förda och förslag gjorda om ändring i detta afseende. Sistlidne riksdag anhöll hos K. M:t om utredning, huruvida statens bidrag till folkskolorna kunde i sin helhet eller till någon del upphöra, derigenom att den återstående delen af skyddsafgiften till församlingarne ansloges; men K. M:t har afstyrkt detta förslag och trott, att ändamålet verksammare skulle befrämjas genom förökande af anslagen för bestämda ändamål och dermed förenade garantier för undervisningens förbättring. I motioner vid denna riksdag har hr Nils Nilsson föreslagit att äfven den återstående hälften af skyddsafgiften måtte till församlingarne anslås, hr Otterström len nu utgående hälften af nyssnämnda ad till 640,000 rdr, måtte indragas as till lärarnes aflöning på det afgift, och använd; , att staten tillsköte hälften och kommunen hälften, utom naturaprestationer; hvarjemte hr Rundbäck slutligen tillstyrkt hela skyddsafgiftens indragande till staten, mot det att staten helt och hållet aflönade Jlärarne. Alla dessa förslag hafva af ute skottet blifvit afstyrkta, hvaremot utskottet, med andning af ett förslag af br Otterström, hemställt