Aftonbladet – 14 mars 1868, sida 3

RBIESDAGEN. Gårdagens förmiddagsplenum. Ardra kammaren. Under detta sammanträde behandlades de 1C första punkterna i statsutskottets utlåtande n:r 3 om regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel. Alla dessa punkter bi föllos, med undantag af den tredje, angående öf: verflyttande till åttonde hufvudtiteln af ett nu på den sjunde uppfördt anslag till öfverintendentsembetet, hvilkens behandling uppsköts för att afgöras i sammanhang med frågan om stat för na tionalmuseum. Öfver den första och tionde punkten uppstodo deremot temligen vidlyftiga öfverläggningar, som hela förmiddagen sysselsatte kammaren. Utskottets hemställan i den 1:sta punkten, på grund af hr C. A. Larssons motion, om en skrifvelse till K. M:t med anhållan, att, intilldess frågan om kammarkollegii förändrade organisation kan varda slutligen afgjord, embeten och tjenster inom nämnda embetsverk må endast på örordnande och tillsvidare tillsättas, blef föremål för klander af flere ledamöter såsom hr Staaff, statsrådet frih. af Ugglas, hrr Rosenberg, Kin maassen, Sven Nilson, Bergström och Sjö berg, hvarjemte hr ilerta instämde i deras yrkande om afslag å utskottets hemställan, hufvudsakligen af skäl, att kamarkollegii embetsoch tjenstemän lika litet borde tillsättas blott på förordnande som domarne, så länge detta embetsverk fortfor att vara domstol i en mängd tvister, som på det allra närmaste borörde den enskildas rätt, hvadan det vore vigtigt, att de innehade en sådan ställning, att de voro så mycket som möjligt fria från inflytelser såväl ofvansom nedanifrån; att det icke vore att nu vidtaga den föreslagna åtgärden derför, att kammarkollegium, genom grundskatternas kapitalisering, en gång i framtiden komme att erhålla förändrade göromål, isynnerhet som konseqvensen deraf skulle leda derhän, att man med lika stort fog kunde ställa hela Sverges embetsmannakår på förordnande; samt ait man borde fortgå på de partiella förändringarnes bana till en önskad omorganisering af de centrala embetsverken, hvilken man redan för längesedan beträdt och hvilken medfört det lyckliga resultat, att tjenstemännens antal vid nyssnämnde embetsverk från år 18253 till 1859 nedgått från 762 till -499. Deremot anförde hrr grefve Posse, C. Ivarsson, Björck, Per Nilsoon i Espö, Carl Anders farsoon, Matte Persson och Medin, att om man någonsin skulle kunna vidtaga den mycket och länge omtalta reorganisationen af de centrala embetsverken, så vore det alldeles nödvändigt att någon gång börja med förberedande åtgärder, och såsom en dylik vore den nu föreslagna att betrakta, emedan den skulle bringa tjenstemännen i den ställning, att från deras sida intet hinder mötte, när organisationen skulle verkställas; hvilket man deremot fruktade om de fortfarande erhölle fullmakter, enär de då icke skulle kunna åläggas en förändrad och möjligen utsträckt tjenstgöring. Kammaren gaf med 110 röster mot 52 sitt bifall till utskottets förslag, emot hvilket beslut hr Falkman reserverade sig. I 10:de punkten har utskottet afstyrkt en af hr E. V. Almqvist inom första kammaren väckt motion om skrifvelse till K. M:t angående tillsättande af en komitå för ett bättre ordnande af skogshushållningen särdeles i Norrland och om beviljande af derför erforderliga medel. Den ganska långvariga ditkussion, som öfver denna fråga uppstod, öppnades af hr Ocklind med erinran om skogsfrågans vigt både för det allmänna och den enskilde, hvadan, och då denna fråga ännu befunne sig i ett allt annat än tillbörligt skick, en närmare utredning ning deraf vore af behofvet högt påkallad. Men som en dylik utredning endast kunde vinnas genom en komitc, förordade talaren den i motionen föreslagna åtgärden äfvensom beviljande af 5000 rdr i likhet med första kammarens redan fattade beslut. . Hr Litbner förordade också en komitt, på det man måtte få utredt, om det vore möjligt eller omöjligt att vårda de norrländska skogarne. Utskottet hade stödt sitt afstyrkande derpå, att de nu gällande författningarne vore så nyligen utfärdade, att man om deras förmåga att hämma skog sköflingen i Norrland ännu icke kunnat vinna någon erfarenhet. Detta vore icke något skill, enär